Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - XIX. Helgonen Birgitta och Catharina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med alla klockorna i Rom, och detta varade hela natten och
följande dagen. Om morgonen bittida samlades alja
patriarker, biskopar och prelater i påfvens palats, klådda i
messe-drägt. En procession, med hvilken påfven sjelf följde, afgick
till stora kapellet. Detta var upplyst af ljus och facklor,
samt klådt med dyrbara tyger, och golfvet var öfverströdt
med vålluktande blad och blomster. Påfven höll derpå ett
tal och förklarade Sancta Birgitta för helgon. Derefter
sjön-gos messor och psalmer. Följande dagen fortsattes högtiden
i den stora St. Peters-kyrkan, som alltifrån midnatten var
upplyst af 30,000 lampor, utom facklor och ljus. Då in»
skref påfven, med egen hand, Birgitta i den förgylda boken,
der alla helgons och englars namn voro upptecknade.
St. Birgitta blef sålunda mycket vördad och dyrkad.
Hennes orden var äfvenledes högt ansedd. Hufvudklostret var i
Wadstena, och hon hade sjelf författat klosterreglorna, hvilkd
voro bekräftade af påfven. Framför allt ålade hon nunnorna
kyskhet, ödmjukhet och sjelfvillig fattigdom. Ingen fick tala
ett ord, alltifrån morgonen bittida, till dess messan till
Jungfru Marie ära var låsen. Nunnorna måste ligga på
halmbol-ster. Deras kläder voro af grått ylletyg. På hufvudet buro
de en mössa, och deröfver ett dok af svart lärft. Ofvanpä
slöjan fastades en lapp af hvitt lärft, såsom en krona, på
hvilken fem röda lappar voro fastsydda, i form af ett kors.
Nunnorna måste afsäga sig allt umgänge med verlden, och
endast ytterst sällan fingo de genom ett fönster tala med
sina närmaste anhöriga. Ingen flicka fick antagas, innan hon
fyllt 18 år. Då en jungfru anmälde sig, måste hon först
undergå ett prof-år. Om hon derefter förklarade sig villig
att antaga det stränga lefnadssältet, utsattes vigningsdagen.
Då skulle den blifvande klosterjungfrun utanför kyrkodörren
vänta på biskopen. När han kom, frågade han henne: ”Är
du fri från alla kyrkans band, äktenskap, trolofning och
bannlysning T” Svarade hon ja, så fördes hon inom
kyrkodörren, och framför henne bars en duk, på hvars ena sida
var Frälsarens bild, på den andra Jungfru Marias. Nu
invigde biskopen en ring och satte den på hennes högra hand,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
