Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 2. Gustaf Adolf och hans dotter - XV. Trettioåriga krigets slut - XVI. Utmärkte personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fredsslut; men nog vet jag \\vad man kunnat hoppas och
huru Sveriges rådslag förr i verlden drifna blifvit.” Emedan
freden den 14 Oktober 1648 afslöts i städerna Osnabriick
och Miinster i Westfalen, har den blifvit kallad den
Westfaliska freden.
Den serskilda freden i Brömsebro hade blifvit sluten vid
den bro som leder öfver Brömsån mellan Småland och
Bleking. Gustaf Horn hade, befriad från sin åttaåriga
fångenskap återkommit hem och fört befälet i Skåne under kriget
mot Danmark. Hans framgångar derstädes under det
Tor-stenson eröfrade Jutland aftvungo Danskarne freden. Sverige
vann i densamma: tullfriheten i Öresund, Jeratland,
Herje– dalen, Gottland, ön Ösel samt Halland på 26 år. Äfven
denna fred, som slöts af Axel Oxenstjerna personligen, skulle
, blifvit fördelaktigare för Sverige, om icke Christina tvingat
honom att påskynda fredsslutet.
Då Westfaliska freden slöts, erhöll Sverige första
gången på 87 år fred med sina grannar på alla sidor.
Återblick: Wrangel befälhafvare. Königsmark. Pfalzgrefven
Carl Gustaf. Fredsunderhandlingar i Osnabrück och Münster.
Oxenstjernas yttrande om Westfaliska freden. Freden i Brömsebro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
