Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 5. Gustaf den tredje och hans efterträdare - VI. Märkvärdiga personer under Gustaf III:s tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gudmund Göran A dier be t k (f. 1751) var Gustaf III:s
handsekreterare, blef sedermera statsråd (död 1818). Han
utmärkte sig för sina förträffliga öfversättningar från
latinska poeter, äfvensom genom några egna poetiska skrifter,
Magnus Lehnberg (f. 1758), ntmärkt för sina vältaliga
predikningar och praktfulla äreminnen, blef biskop i
Linköping och dog 1808.
Bengt Lidner (f. 1759) upplefde besynnerliga öden.
Sedan han studerat vid Göteborgs gymnasium, begaf han sig till
sjös och rymde vid Goda Hoppsudden frän skeppet. Han
uppehöll sig der i största elände, tills en lägenhet yppade sig för
honom att återvända till fäderneslandet. Några verser af
honom fastade Gustaf III:s uppmärksamhet. Konungen
gjorde honom till sekreterare och skickade honom till Paris för
att der, under handledning af grefve Creutz, bilda honom till
en duglig menniska. Men Lidners lättsinnighet och böjelse
för starka drycker voro så utomordentliga, att Creutz måste
skicka honom tillbaka och konungen helt och hållet Öfvergaf
honom. En fröken i Finland hade yttrat sin förtjusning
öfver hans vackra verser. Lidner begaf sig dit, lyckades alt
vinna hennes hjerta och gifte sig med henne. Han lefde
sedan i Stockholm i betryck till 1793. Hans förnämsta
skaldestycken äro ”Spastaras död,” ”Yttersta Domen,” operan
”Medea” och sorgespelet ”Erik XIV.”
Carl Gustaf af Leopold (f. 1756) hörde äfven till de
författare, hvilka väckt Gustaf in:s uppmärksamhet och af honom
blefvo gynnade. Efter Kellgren vann han del största inflytandet
på Svenska vitterheten, som då utbildades ännu mer ensidigt,
efter den Fransyska smaken. Hans förnämsta arbeten äro
tvenne sorgespel ”Oden” och ”Virginia.” Han dog såsom
statssekreterare 1829.
Anna Maria Lenngren (f. 1754) var professorsdotter ifrån
Upsala och hade erhållit en lärd uppfostran. Ifrån yngre år
korrigerade hon studenternas latinska skrifter, som blifvit
in-lemnade till fadren, professor Malmstedt. Hon blef gift med
Lärobok i Fädernesl. Uiti. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
