Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naema eller Den förste jorsalafararen - 4. Brodern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
välkommen, men ifrig som han rar, märkte han henne
ieke. Han gick hastigt till romaren och drog dörren
till efter sig.
“Min nådige herre/1 begynte han, “ni är en
främling i vårt land och möter säkert mången
obehaglighet, som det eljest skulle vara min högsta förnöjelse
att afstyra. Om ni för mig behagade upptäcka edra
önskningar, skulle det blifya min högsta pfigt och mitt
största nöje att söka uppfylla dem. I, Boms höge söner,
ären yåra herrar. Tala, herre, eder slaf hör er.“
“Säg icke så, min vän!“ af bröt honom romaren.
“Jag kommer icke i ditt hus såsom ovän eller för
att förorsaka dig kostnader och besvär. Din gästfrihet
vill jag tacksamt belöna. Säg mig, min vän, hvem
var den unga flickan, som lemnade huset strax före
din hemkomst? Jag gissar, hon var din syster.*1
Salathiel8 ögon riktades med uttryck af lurande
slughet på romarens uppsyn. “Ja, det var Naema,“
sade han; “min faders dotter. Hon är en from och
en väl upptuktad jungfru, och min fader har ännu icke
sålt henne.“
“Hvad säger du?“ inföll romaren med gnistrande
ögon. “Säljen I här i landet edra döttrar? Kan man
fa köpa dem?“
"Ni förstår mig icke rätt, herre,“ sade Salathiel.
“Att sälja och trolofva är hos oss detsamma. När
en feder eller, vid hans frånfälle, brodern finner en
man, som viH ega jungfrun och som han anser för
henne passande, säljer han henne och brudgummen
måste betala henne, allt efter hennes skönhet oeh
egenskaper."
“Så!“ inföll romaren. “Din systers egenskaper
hafva således icke ännu funnit någon köpare? Säg
mig i förtroende hvad man betalar för en sådan
jungfru som hon?“
Salathiel smålog listigt. “Ack, min herre,“ sade
han, “fråga icke så! Ni har likväl intet allvar med
saken; och ett äktenskap med en främling kan icke
komma i fråga.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
