- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 1 /
141

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagman Algot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så bekant, att han kände och förstod allt det som i
prydliga boksläfver med sina abbreviationer stod
upp-tecknadt i de stränga lagböckerna.

Någon öppnade dörren och lagmannen vände sitt
hufvud mot den inträdande. Det var en stark
huskarl i ett slags ridklädning. Sedan denne några
ögonblick stirrat på den åldriges allvarliga uppsyn och
gestalt, bugade han sig, ehuru tölpigt det skedde, och
sade: “Min husbonde, lagman Svantepolk från
Östergötland, har befalt mig att rida förut till eder,
lagman Algot af Vestergötland, för att helsa eder från
honom. Han har skickat mig att säga, det han snart
kommer efter, och att han begär gästning hos eder
för sig, sin hustru, sin dotter och sitt husfolk. “

Lagmannen afhörde tigande huskarlens ord.
Derefter svarade han: “Lagman Svantepolk skall med sitt
husfolk vara välkommen!“ I detsamma slog han
händerna tillsammans, så att det hördes tvenne starka slag.

En af lagmannens tjenare inträdde. “Du, Arvast,
följ denne mannen till hans husbonde! Tag den bläsiga
hästen att rida på. Säg lagman Svantepolk att jag
sänder honom min broderliga helsning och välkomma!
Säg, att det är mig en stor både heder och glädje att
mottaga honom i mitt hus!“

Arvast, en särdeles förståndig och trogen
hustje-nare, betraktade den främmande huskarlen några
ögonblick, derefter mötte han en blick af husbondens ögon
och vinkade östgöten att följa sig. “Du kan nog
behöfva en styrkdryck, kan jag se,“ hviskade han till
denne. “Jag skall följa dig till hvardagsstugan och
derefter skall jag sadla bläsen och snart vara färdig
att följa dig.“

Knappt hade tj enaren med huskarlen lemnat
storstugan, innan lagmannens hustru, Margareta
Peders-dotter, inträdde. Det var en till åren kommen matrona,
men ännu rask och kraftig, med ett uttryck af mycken
värdighet i uppsyn och skick. Väl höfdes det en man
sådan som Algot att ega en så vördnadsbjudande
hus-qviuna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/1/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free