- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
31

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena Wrede. Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Helena Wrede.


Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid.



O menniskohjerta! Underbare herrskare öfver vårt
väsendes ve och väl! Ingen förmår jäfva dina domar,
då du dömer oss till lifvet eller döden. Outgrundliga!
Du är sjelf domare och bödel och — brottsling!

O menniskohjerta! Underbara hägring af strålar
från ett himmelskt ljus! Heliga verld, bildad af det
evigas gnistor i vårt innersta! Ingen jordisk makt
förmår rubba det paradis, du sjelf skapar åt dig, och
dock är dess herrlighet flygtig och föränderlig, som
de sväfvande molnens gestalter på himmelen, hvilka,
upplösta i tårar, nedfalla till jorden. Hvarför bär
din skönaste lycka sin egen undergång i sitt sköte?

Du, den eviga eldens dotter, som gömmer din
osynliga skönhet i vårt bröst, som darrar i våra
pulsar och som lefvat af vårt lif! Ömtåliga engel, höljd
i den tunga slöjan af stoft! Hvarför söker du utom
dig din sällhet? Hvarför skänker du andra en ömhet
som förtär oss för dem, såsom offret för sin gudabild?
Ack! en förebrående blick ur den dyrkades ögon,
en sårande tanke, som en mulen stund framkastade
från den älskades läppar, träffa dig förkrossande såsom
himmelens blixtar. Du veka, blyga nunna, skälfvande
i jordlifvets fängelse, blickande upp till himmel och
odödlighet genom tårars flor! Du lider och dör, utan
att ett menniskoöga märker ditt lidande!

Endast konstnären, i sin hänrycknings drömmar,
vågar nalkas din helgedom. Han ser och vet hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free