- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
40

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Helena Wrede. Ett romantiskt utkast från Gustaf II Adolphs tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gubben hade kallat den, och en ung, sorgklädd flicka,
af utomordentlig skönhet, utträdde.

Gumman skyndade genast med ett uttryck af
förskräckt bestörtning emot henne och hviskade henne
i örat, "Flickan gjorde i förbigående en vördnadsfull
helsning för den främmande krigaren och syäfyade
ut vid gummans hand genom den större dörren. Det
låg något så sällsamt och förtrollande i den oväntade
synen af denna himmelska gestalt, att krigaren orörlig
och med häpen beundran länge stirrade efter henne,
innan han vände sin frågande blick på den gamle
presten. Denne hade med ett småleende af faderlig
välvilja följt den hulda varelsen, så att han icke gaf
akt på främlingens ögonkast.

Krigaren fortfor emellertid att tiga, ehuru ett
uttryck af orolig nyfikenhét sväfvade öfver hans
uppsyn.

Det dröjde icke länge förrän den gamla återkom
med den sköna varelsen. Flickans drägt var
dyrbarare, än att hon kunnat vara det gamla parets
dotter, och hela hennes väsende, så ledigt och värdigt
som en furstinnas, röjde ett högre stånd.

Nu, då den sköna åter ville gå förbi främlingen,
gjorde han en rörelse på hufvudet, liksom till en
välvillig helsning, och tillkännagaf med en vink, att han
önskade se henne qvar i stugan.

I flickans veka drag målade sig i detsamma
uttrycket af en sakta ängslan. Hon lydde genast, i det
hon satte sig ned bredvid kyrkoherden, liksom hon
sökt skydd och försvar hos honom.

Då upplät främlingen sin mun: “Hvad heter
dettfi ställe?" frågade han.

"Det är Elimä prestgård," svarade kyrkoherden
och tilläde: "Gud gifve edeirs nåde lycka och kraft
att blifva återställd."

"Elimä?" upprepade främlingen, och hans
ögonbryn sammandrogo sig hotande, medan hans bleka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free