Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borghöfdingen i Sandomir. Ett drag från konung Carl X Gustafs fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
giftastankar, men Måns var öfvertygad, att han efter
krigets slut kunde få hvilken furstinna han ville.
Den unga judinnan afhörde uppmärksamt hans
prat, och framdrog derefter en pung med
silfverpen-ningar, sorii hon gaf honom. Det var af tacksamhet,
sade hon, för det han hjelpt siu herre, att befria henne
från den våldsamme polacken.
Måqs blef helt varm om hjertat, dels af en
sådan frikostighet, dels af det ypperliga vinet. Sedan
han besinnat sig en stund framkom också han med
sitt ärende: “Ni ser så förståndig och skön ut, som
om ni vore en prinsessa, fastän ni bara är en judinna.
Då jag ser er, kan jag aldrig tro att det är sannt,
som jag hört i Tyskland, att en judinna icke är en
kristen menniska. Ni ser, ta mig böfveln, mera
kristen ut, än sjelfva vår drottning, fast Gud bevare
hennes majestät! Efter ni är juden Levis dotter, så
kan jag väl lemna åt er ett bref, som kommendanten
skrifvit till er far. Vill ni säkert lemna det i hans
händer?“
“Ni kan tryggt lemna mig brefvet!“ svarade hon,
i det hon emottog det, och lät sina stora, mörka ögon
hvila på utanskriften.
Måns gjorde sig färdig alt taga afträde, då Judyta
hastigt besinnade sig och sade: “Min far har för ett
par timmar sedan afrest till Warschau, men om
kommendanten har något att befalla, kan han låta mig
veta det. Jag skall skicka till honom en af våra
trogna tjenare.“ Med detta besked afskickade hon
den förvånade Måns, som icke nog kunde förundra
sig öfver den unga flickans rika drägt och förnäma skick.
Kommendanten afhörde uppmärksamt, men med
ett eget småleende, den rapport, som Måns afiemnade
öfver utförandet af sitt uppdrag. H«n kunde icke nog
prisa judinnans skönhet och prakt, och han försäkrade
slutligen, att hon måste vara en furstinna.
Kort derefter anmäldes en jude, som anhöll om
företräde hos kommendanten.
Då denne inträdde, uppgaf han, att han hette
Kuben, och öfverlemnade ett bref.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
