Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borghöfdingen i Sandomir. Ett drag från konung Carl X Gustafs fälttåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
B0RGHÖFD1NGEN I SANDOMIR.
hålla detta faste min konung tillhanda, och jag tänker
hålla detta löfte, och det så mycket mera, som ni
behagar underrätta mig, att er berömde fältherre
använder en mer än hundra gånger större styrka, för
att hedra mig med ett anfall. Det är för mig
smickrande, att anses värdig furstens så allvarsamma
bemödande. Jag kan väl icke hoppas att visa honom samma
artighet, som jag haft tillfälle att visa hans herr
brorson, nämligen att gripa honom och släppa honom igen,
men jag ber er framföra min helsning till fursten och
bedja honom vara välkommen till Sandomirs murar.
Jag skall emottaga honom så värdigt och hedrande,
som jag förmår!“
Den unge polacken, som knappt kunde styra sin
råa harm, inföll: “Det är icke värdt att ni talar ur
en så hög ton, herr kommendant! Om ni också icke
haft tillfälle att visa er ridderliga artighet mot andra
fruntimmer än en judinna, så borde likväl svenska
konungen och hans krigshärs erfarenhet af den polska
tapperheten hafva lärt er, att med. större vördnad, tala
om furst Czarnecki. Tror ni, att den, som
tillintetgjort hela svenska arméen vid Jaroslaw, och jagat er
konung som en simpel ryttare ut på föltet, länge låter
trotsa sig af er och er lumpna besättning? Jag ger
er tvänne timmars besinningstid; derefter skall ni
uppgifva slottet!"
Cronlood ansåg det onödigt att bevärdiga den
ohöflige polacken med ett svar. Han faste endast på
honom en djup, föraktlig blick och förde derefter
superintendenten till fönstret. “Vördige fader!“ sade
han, “ser ni utåt slätten här, emellan San och Weichsel,
hvad det är som rör sig derborta? Om jag icke ser
orätt, är det fanor, som fladdra vid horizonten, och
en armé som tågar fram på slätten. Ni har kanske
icke sett ett sådant skådespel, vördige fader! Jag skall
låta hemta oss några glas vin, medan vi en stund
betrakta denna vackra syn!"
Han vinkade åt sin betjening, och förfriskningar
inburos. Han klingade med superintendenten och
visade honom den utmärktaste artighet, under det han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
