Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Fredrik, fruktar jag, har förhastat sig med
sin krigsförklariog."
De båda grefvinnornas samtal tog en allt mera
politisk vändning och fortsattes ända till morgonen
lyste in genom fönstret. Då vaknade den unga fröken
och hennes mor gick att, med den moderliga
ömhetens ifver, underrätta sig om hennes befinnande.
Grefvinuan Ebba drog sig tillbaka till sitt rum och
lade sig, tankfull, på sin bädd, för att kanhända
njuta vederqvickelsen af en kort morgonslummer.
Tillika med den unga fröken vaknade äfven
grefvinnan Eleonoras — så hette den äldre damen —
tjenarinna. Sell Tetens framträdde för att tillbjuda
sin tjenst, om den skulle behöfvas, men då nu damerna
ville fullborda sin klädsel, aflägsnade hon sig, för att
sköta sina husliga morgonsysslor och bestyra om sina
gästers undfägnad under den förestående dagen.
Solen hade icke en timma bestrålat Slesvigs
gröna ängd er, innan Sell slutat sina första bestyr och
begaf sig till grannen för att besöka sin far och af
honom hemta de föreskrifter han ville lemna.
Stormen hade redan ett par timmar förut
upphört, så att den unga flickan, med gladt hjerta
helsande den sköna sommardagen, raskt skred fram
öfver den sanka marken, som låg emellan hennes
blifvande arfvedel och Rinleth Hennekes hus. Hon
hade påklädt och bar på detta besök den vanliga
högtidsdrägten, som den tiden brukades af hennes
landsmän: en purpurröd kjortel, med lif och ärmar
af samma slag, prydd med stora, blankt förgyllda
silfverknappar och en turbanlik hufvudbonad, prydd
med blanka sköldar af silfver. Men öfver hela
drägten, från hufvudét till föttema, hade hon svept
en svart, sid öfverrock af ylle, så att hela gestalten
såg ut som en kolsvart vålnad. Enligt bruket att
här förvara den fina hyn, bar hon ansigtet insvept i
hvita linnedukar, så att endast de milda, blå ögonen
voro synliga.
På trappan af Rinleth Hennekes hus stod hennes
far redan i samtal med den unge stallmästaren Cassette.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
