Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Förlåt mig, fru grefvinna De la Gardie 1“ sade
grefven. “Men saken är kanhända allvarsammare, än
den nu synes förefalla er. Ehuru jag, på sitt sätt,
befinner mig i en annans våld, har jag likväl en
myndighet, som vid andra tillfällen äfven för er, min
grefvinna, kan vara af vigt att icke hafva hånat. Jag
beror nu af kaptenen på detta skepp, efter som det
synes. Men i dessa trakter ske så oväntade
förändringar, att ni icke kan veta huru snart både hela
skeppet tillika med sin besättning, och ni sjelf, med
ert sällskap, ären beroende af mina åtgärder. “
“Herr grefve!“ yttrade grefvinnan Eleonora. “Jag
är öfvertygad, att ni icke har grundad anledning att
klaga öfver vårt uppförande emot er, ty hvad som
hittills har skett, har varit ett oundvikligt nödvärn i
vår olyckliga belägenhet, och dessutom endast af er
sjelf framkalladt. Ni måste inför samtid och
efter-verld medgifva det.“
Grefven bugade sig. “Jag har icke den ringaste
anklagelse att göra för mig personligen. Men jag är
min konungs man; jag måste handla och tänka enligt
min pligt.“
Kapten Welchs uppsyn hade blifvit allvarsammare
under dessa ord. “Sätt till märsseglen, löjtnant
Minnes! Håll ögonen på lotsen, och sätt hvar man på
sin post. Brisen är god. Stöta vi icke på något
grund, går hon godt!“
“Jag finner, herr kapten, att ni icke vill invänta
min båt som kommer här omkring norra udden för att
hämta mig i land. Är det då er mening att också
föra mig till Bremen ?“
“Jag skall försöka att sätta er i land med den
första, bästa fiskarbåt vi träffa, “ yttrade kaptenen.
“Men om vi ingen träffa, herr grefve, så var alltför
god och kom ihåg, att det icke är jag, som inbjudit
eller öfvertalat er att komma om bord. Naturligtvis
beror min resa af fartygets förhållande.“
“Min mening är visst icke att beklaga mig, äfven
om jag nödgas medfölja till Bremen. I alla fall hoppas
jag, äfven om det blir tillfälle för mig att med någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
