Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men antändningssättet den tiden var ytterst långsamt
och man kunde säga, att i synnerhet till sjös hvaije
träff var ganska tillfällig. Skottet brann af, men den
båt, som Mårten velat träffa, hade redan kommit ur
skottlinien, så att kulan flög förbi och endast stänkte
en massa yrande vattendroppar öfver friserna.
Grefve Reventlou ropade till sitt folk att skynda,
och innan kanonen ånyo hunnit laddas, befunno sig de
angripande under skottlinien. Enligt den befallning,
som grefven gifvit, lade en båt till på hvardera sidan
af skeppet, medan den tredje, i hvilken grefven sjelf
befann sig, tog sin ställning just under akterspegeln.
“Slå in fönsterna, Rickmer!“ ropade grefven åt
en lång sjöbuss, som genast med båtshaken verkställde
befallningen, så att icke blott de klingande rutorna,
utan sjelfva ramarna af kajutfönstren flögo in på
golfvet derinne.
“Nu, Fedder och Arvs! In genom fönsterna! Kasten
ut till oss alla fångar, som träffas!“ fortfor grefven.
De båda tilltalade svingade sig in genom de
krossade fönstren. Skri hördes derinne och efter ett par
minuter hördes en röst derifrån. “Här är en, herr
grefve!u
“Hit med fången! Om han gör motstånd, slå
ihjäl honom genast!“ sade grefven.
Genom gluggen störtades, halfdöd och med ett
jemmerrop en qvinna: det var fröken Anna.
“Behandla qvinnoma försigtigt!“ ropade grefven.
Men äfven grefvinnan Ebba blef våldsamt störtad
genom fönstret, så att hon blödande föll ned för
grefvens fötter.
Men nu blef det ett förfärligt buller i kajutan.
Den frisiske mannen, som utkastat grefvinnan och såg
ut genom fönsteröppningen med ett hån skratt,
förvandlade hastigt sin uppsyn, förvred sina anletsdrag och
föll liflös ned med halfva kroppen utanför skeppet.
Mårten, som sett båten lägga till vid aktern,
begrep ganska väl faran och sprang ned i kajutan. Det
var ett hugg af honom, som bakifrån klöf friserns
hufvud. Hans nästa hugg lade den andre fienden liflös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
