- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
263

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hon sakta och bekymrad. “Låt oss långt hellre förtro
oss i Guds hand på hafvet än åt menniskorna här i
staden."

“Hyad vill du göra, Sell?" frågade grefvinnan.
“Hvart tror du vi kunna komma i mörka natten med
den lilla båten?"

“Gud skall nog leda oss! Jag fruktar alls icke
hafvet. Der råda inga menniskor.“

“Men du besinnar icke, min goda flicka, att om
vi också skulle lyckas att liinna till Siideroog, så äro
vi ju der ånyo fångar under en aratman, grefve
Reventlou. “

Sell studsade. “Jag skall bedja min far och allt
det öfriga Halligerfolket, att grefven aldrig får erfara
något om våra gäster. Han kommer så sällan till
Siideroog."

“Jag finner det ingalunda underligt, att du längtar
till ditt hem och att du vill våga allt för att
återkomma dit.“

“Tro mig, fru grefvinna, det är icke farligt, icke
heller är det långt dit.“

"Men vi ha ju också hem, min kära Sell! Tror
du icke att jag längtar att återkomma till min gemål?"

Sell såg med orolig uppsyn omkring sig. “Men
jag tror att här icke är säkert. “

“Hvad anledning har du till en sådan fruktan ?"
“De säga, att svenskarne hafva kommit till
Störort och att de snart skola Vara här också.“

"Mitt barn! Jag och Anna frukta ju icke för
svenskarne. Vår högsta önskan vore just att hafva
dem här. Då skulle vi vara befriade från våra
största bekymmer."

“Men om grefven hinner oss?“

“Tror du icke, att han blifvit så efter oss, att
det är omöjligt för honom ?“

"Men — men —“ Sell förstummades. Hon
saknade förmågan att framställa några skäl, om hon
också skulle kunnat finna dem. Det var endast en
dunkel, men djup känsla som hon följde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free