Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolonnen. Yagnarna körde upp i en linio på torget,
der hästarna frånspändes. Innan de ankommande
spridde sig omkring staden, utsatte de ordentligt ett
par vakter vid vagnarna.
Jtzehoerfröknarna betraktade med hemsk häpenhet
ur klosterskolans fönster detta uppträde.
Befalhafvaren för trosskolonnen, en man som
kallade sig faltväbeln, faste uppmärksamheten på
klosterhuset, såsom det förnämsta i staden. Han
frågade en borgare, som han lyckats att träffa på
torget, hvad det var för ett hus, hvarur så många
kärringansigten stirrade ut, enligt hans föga artiga
uttryck.
Då han upplystes att det var ett kloster,
utbredde sig ett fryntligt leende öfver hans skäggiga
drag. “Ah!“ utropade han. “Man har också kloster
här i landet! Der lefver man godt.“
Borgaren upplyste honom att fruntimren derinne
för närvarande endast voro gäster.
“Yi äro också gäster, “ svarade faltväbeln lakoniskt.
Han begaf sig fram till klostrets port, hvilken
man icke vågat stänga.
Portvaktaren, en gammal gubbe, aftog
vördnads-fullt hatten.
“Hvem är husets egare?“ frågade faltväbeln.
“Här bo endast fruntimmer! Det är ett kloster.“
“För mig genast till priorinnan.“
“Hon som för närvarande uppehåller sig här?
Men hon är främmande på stället.“
“Jag skall tala med henne!“ Dervid grep
fält-väbeln den bestörte mannen i kragen, såg honom
vildt i ögonen och skakade honom — endast för
ro skull.
Gubben darrade i alla leder. “Höga, nådiga
herre!“ stammade han.
“Fort upp med dörrarna! Hvar är gumman, ty
gammal är hon väl som vanligt, kan jag tänka.“
Portvaktaren öppnade hastigt dörren och
fält-väbeln knuffade honom framför sig. “Hvad vill det
säga?“ utropade faltväbeln. “Här ser ju ut, som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
