Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacob Casimir de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin här från Gliickstadt lyckligt kringseglat Jutland,
på samma ställe församlat den danska hufvudstyrkan.
Hans ställning beskrefs såsom starkt befastad, men
den berättelsen gjorde föga intryck på en segervan
svensk här. Till sin förvåning funno svenskarne
emellertid, då de anlände till stället, att danskame egde
en fästning derstädes i stället för ett befastadt läger.
Konung Fredrik hade nämligen, med ansträngning af
sina tillgångar, sökt att bilda den vigtiga udden, som
nu erhållit namnet Fredericia, till en af sitt rikes
hufvudfästningar.
Konung Carl Gustaf stannade, för att ordna
åtskilliga diplomatiska omständigheter, i Kolding, medan
Carl Gustaf Wrangel ryckte fram mot Fredericia, och
der, på konungens befallning, slog ett befastadt läger.
I midten höjde sig, ehuru konungen var personligen
frånvarande, det kungliga tältet och närmast omkring
detsamma de förnämsta generalernas.
Generalen De la Gardie bildade, såsom vanligt,
med fotfolket sjelfva bröstet af uppställningslinien,
medan rytteriet utgjorde flyglarna. Yägen, som genom
svenska lägret vid Stenderup, så hette byn, ledde till
Fredericia, genomskar De la Gardies position så att
hans eget tält stod alldeles invid vägen, som på båda
sidor inneslöts af soldaternas tältrader. Lägret var
befastadt med en vall och en graf, och omfattade en
så vidsträckt rymd, att byn och kyrkan vid Stenderup
helt och hållet inneslötos inom lägret och dess
för-skansningar. Det svenska artilleriet hade utsett tvänne
höjder framför Fredericia till anfallspunkter. Dahlberg
kallar dem “sannerligen tvänne hederliga orter“, emedan
“det ena var galgeberget och det andra rackarekuhlan".
Men innan ett anfall verkställdes, afbidade man
konungens närmare befallning.
Den 25 Augusti ankom konungen till lägret. Den
glade hjeltens närvaro eldade de svenske krigarne
med denna segertörst, som just Carl Gustaf hade en
stor förmåga att hos dem underhålla. Han gaf den
efterlängtade befallningen att börja anfallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
