- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
332

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

konungen ville mot honom visa en i samma mån ökad
välvilja, som brodern, den landsflyktige och förrädiske
Corfitz Ulfeld, utgjorde föremålet för det kungliga
sinnets hat och förbittring. Med sin fru, Else
Parsberg, tillbragte herr Laurids vintern mellan 1657 och
1658 på Egeskov och hade dragit sig ifrån politiken
och kriget. Han emottog emellanåt besök af vänner
och slägtingar, men sysselsatte sig mest med sina
lärda arbeten. Bland dessa var en rikshistoria öfver
Danmark.

I ett stort hörnrum, hvarifrån man emellan
isrosorna på de frusna fönstren kunde smyga en och
annan blick utåt omgifningarna af nu isbelagda och
snohöljda slottsgrafvar samt rimfrostbepfydda
bokskogar, satt herr Laurids vid sitt skrifbord framför
ett öppet skrin. Han glömde, fördjupad i läsningen
af några skrifter, hela sin omgifning, så att han icke
märkte att dörren till de inre rummen sakta öppnades
och tvänne damer visade sig i densamma. De stodo
ett par minuter tysta och betraktade honom med en
viss vördnad och nyflkenhet på en gång. Slutligen
hviskade den ena, som var ett långt, hvassnäsigt
fruntimmer, med mörka ögon och något besynnerligt,
liksom olycksbådande mörkt i hela sin uppsyn: “Nu gå
vi närmare, fru Rigborg.“

“Men han blir kanske förtörnad,“ invände den
andra, en vördig och välvillig matrona.

“Det får icke hjelpa! Haii har nu suttit hela
förmiddagen så upptagen, att man icke kunnat få
ett ord af honom.“

“Men, min Gud! Hvad är det han läser?“ utbrast
fru Rigborg med en häpen blick.

“Ah, det är papper, som han funnit på slottet. “
“Jag anade det!“ Med dessa ord satte fru
Rig-borg båda händerna för ansigtet.

Men nu blef herr Laurids uppmärksam på att
någon främmande befann sig i rummet. Han såg upp
och då han varseblef fruntimren, gömde han hastigt
papperen i skrinet, som stod framför honom, samt
gick dem till mötes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free