- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
393

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

min del vara trygg, emedan jag färdas for holsteinska
hofvets räkning och har mina fullmakter äfven af
detta hof.“

“Er ställning är verkligen ganska egen, herr
öfverste. Ni är en dansk kungason och Danmarks
trogne tjenare, men under skydd af on neutral regering
färdas ni midt igenom fiendernas armé. Jag är
öfver-tygad om, att ni icke skall försumma hvad er pligt
bjuder, i afseende på Danmarks fördelar. “

De båda herrarnes samtal blef afbrutet af herr
Ebbe TJlfelds ankomst. Vid hans inträde i salen reste
sig öfverste Bosenkrands och gick emot honom med
mycken artighet.

“Markgrefvinnan önskar tala med er, herr öfverste,“
sade Ebbe Ulfeld. “Det är hennes önskan att snart
afresa, och vi lära få öfverlägga med hvarandra,
hvilken väg vi skola taga, efter som våra damer beslutat
att göra sällskap med hvarandra. “

“Det kan väl vara tid att vi begifva oss åstad,“
anmärkte Bosenkrands. “Hade det berott på mig, så
skulle jag visst icke ansett rådligt att dröja ens så
länge, sedan vi hört att svenskarne verkligen passerat
Lilla Bält.“

“Visserligen, men då jag här svenskt pass och
ni holsteinskt, lär väl ingen hindra vår resa.“

“Dessutom utgöra ju våra ryttare, om vi förena
våra trupper, bortåt trettio man.“

“De kunna naturligtvis försvara oss mot något
litet ströfparti, eller en flock snapphanar, men sådana
finnas icke här i trakten.“

Herr Laurids framträdde. “Jag har just förbjudit
mina underhafvande,“ sade han, “att gripa till vapen.
Jag är en fredlig man, som lefver för mina böcker
och befattar mig derföre icke med krigets yrken.“
“Men ni kan likväl icke undgå krigets följder,
herr Ulfeld,“ anmärkte Bosenkrands.

“Jag skall betala hvad som ålägges mig,“ svarade
herr Laurids, “men jag hoppas också derföre, att för
öfrigt lemnas ostörd af begge partierna.“

Mel lin, Noveller. 11. 18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free