- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
409

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

silfverglittrande rimfrost fantastiskt broderade slöjan,
så att en af öfverstens blickar kunde öfverflyga
hennes ansigte.

Men Isabella följde de öfriga damerna in i de
rum, dit fru Else förde dem. I det yttre rummet
stannade Ebbe Ulfeld och Rosenkrands några ögonblick.

“Herr öfverste,“ sade Rosenkrands ifrigt, “jag
vet hvilka de öfriga damerna äro, men säg mig, för
Guds skull säg mig, hvem är hon, den beslöjade ?“
Ulfeld såg med förvåning på den ifrige öfversten.
“Det är. en klosterfröken från Köln,“ sade han, “men
egentligen är det min svägerska. Det är Christian
den ijerdes och Kirstine Munks yngsta barn.“

Rosenkrands bäfvade tillsammans. “Hon är
således,“ utbrast han, “den olyckliga, af sin egen fader
misskända Dorothea Elisabeth!“

“Isabella a Jesu Maria, om ni behagar, herr
öfverste!“

“Således — således — syster —“

“Ja, hon är klostersyster. Det synes som ni icke
vetat det, herr öfverste, men förhållandet är
verkligen så. Konung Christian ville icke erkänna henne
för sin dotter och en skamlig rättegång anställdes
derföre med fru Kirstine. Det var vid den, som min
svåger Corfitz så värdigt försvarade sin svärmors ära
och oskuld, att rätten fullkomligt frikände henne. “
“Ack! jag vet, jag vet!“ sade öfverste
Rosenkrands.

“Kung Christian, som i allmänhet hvarken visade
grannlagenhet, eller ens rättvisa mot fruntimmer, kunde
emellertid icke fördraga det oskyldiga barnet, utan
skickade det ut till ett jungfrustift i Rhenlanderna.“
“Tala icke om kung Christian, herr öfverste,“
afbröt Rosenkrands.

“Jag skall gå ned till min bror Laurids, för att
öfverlägga med honom hvad vi nu hafva att göra, i
anledning af den svenska skarans ankomst. Jag såg
Laurids följa fruntimmerna in i den gröna borgsalen.“
Ebbe Ulfeld aflägsnade sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free