- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
506

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

armén befinner sig på Thorseng, i full marsch.
Konungen sjelf tågar här för bi. “

Markgrefvinnan fattade sig först. "Yi skola tala
med min kunglige onkel, om ni önskar, grefve
Waldemar! Vill ni icke göra honom er uppvaktning?"

“Gerna i ers durchlaucht» sällskap!" inföll grefven.

‘‘Hans majestät är här om några minuter!"
försäkrade löjtnanten.

"Låt spänna för!" bad grefvinnan.

"Äfven mina hästar!" befallde grefven och
inkallade sin hofmästare.

Anna och Cassette vexlade en blick, i hvilken
grefvinnan läste att de sagt hvarandra hvad de hade
sig närmast om hjertat.

Löjtnanten ilade ut till sitt folk.

*


22.



Icke långt från Waldemars slott, der vägen ledde
intill hafsstranden, begynte svenska hären att tåga
ned på isen. Det var en massa af krigare, som
blifvit härdade på slagfälten och för hvilka endast en lag
gällde ovilkorligen, nämligen krigslydnadens. I slutna
sqvadroner, med standarema högbuma i den
half-dunkla, af snön svagt upplysta vinternatten, tågade
ryttarne åstad. Men just i randen, der isen mötte,
fnyste och skyggade många hästar. Dock gällde här
hvarken menniskors eller hästars motvilja. För hvarje
sqvadron, som från vägen svängde af ut på isen, gafs
signal med de smattrande trumpeterna, och ryttarne
ökade farten till traf. Men ju flere sqvadroner, som
ryckte ned på det frusna hafvet, desto hemskare blef
anblicken af det nya elementet, som här mötte.
Hästar-nes tramp sönderkrossade den tunnare isen invid
landet, så att den, under tövädret, bildade en upplöjt
sörja, hvaruti hästarne vadade högt öfver hofven.
Den var på sina ställen halfalns djup. De sista sqva-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free