- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
509

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Från slottets borggård framkördes en släda. “Den
är, enligt grefvinnan De la Gardies önskan, för henne!“
förklarade grefven, då konungen kastade på honom en
frågande blick.

“Min goda grefvinna!“ sade konungen i det han
räckte henne handen. “Låt edra vägvisare köra rakaste
vägen öfver isen till Rudkiöbing. Grefve Jakob är
säkert redan halfvägs. Jag skall också skynda mig!“
“Jag ber ers majestät nådigst förlåta mig en
fråga!“ yttrade grefvinnan. “Fröken Anna Ulfeld
befinner sig här på stället. Hon vet icke om hennes
far är med ers majestäts svit.“

“Han har också, med er gemål, min grefvinna,
ridit förut till Rudkiöbing. Jag beklagar, min fröken!“
konungen vände sig till henne, “att jag icke förut
visste att ni var här. Eljest skulle grefve Ulfeld
gerna haft tid att besöka sin dotter.“

Fröken Anna gjorde en djup underdånig nigning,
men svarade intet.

“Vill ni icke också fara till er mor på Egeskov ?“
sade konungen med mild uppsyn. “Markgrefvinnan
skall säkert gerna upptaga er i sitt sällskap.“

“Med största förnöjelse, ers majestät!“ inföll
markgrefvinnan.

“Godt! Då anförtror jag er, tillika med hennes
durchlaucht, åt grefve Waldemars artighet.“

Med en nådig helsning återvände konungen till
sin släda.

Grefvinnan De la Gardie omfamnade Anna och
hviskade: “Var lugn! Nu är ingen fara å färde.“
“Men jag bäfvar!“ hviskade hon tillbaka.

1 detsamma föll konungens blick på löjnant
Cassette, som stod med dragen värja skyldrande framför
honom. Det var ett ansigte, som konungen icke straxt
igenkände.

“Jag är befalhafvare för svenska besättningen på
Waldemars slott, hitkommenderad af
generalqvarter-mästaren Dahlberg, och mitt n amnär Cassette,
löjtnant i eders majestäts tjenst.“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free