- Project Runeberg -  Samlade svenska historiska noveller / Del 2 /
524

(1875-1879) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin With: Carl Gustaf Hellqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tåget öfver Stora Bält

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

naler. Alla de svenska soldaterna lyssnade, men stodo
orörliga i paraden på sin post.

Bosenkrands hade återtagit sin plats hos Isabella.
“Nu," hviskade han; “följ mig, så skall jag föra dig
undan från striden, min älskade syster!“

Men Isabella steg helt kallt ur slädan och
närmade sig excellensen. Hon räckte honom ett papper
och sade: “Jag vågar anhålla hos ers excellens, att
få åtfölja min syster, då hon följer svenska armén.“
Wrangel läste hastigt igenom papperet och
åter-lemnade det. “Jag lyder min konungs befallning,“
sade han, “ni kan tryggt resa som ni behagar ibland
oss, min fröken.“

I detsamma nalkades ur skogen en ryttare på en
löddrig häst.

Då han kom närmare, skyndade excellensen emot
honom. “Det är generaladj utan ten!“ utropade han.
“Nu få vi höra!“

Generaladjutanten Lindeberg flög fram. “Hans
majestät anlände i middags, utan att hafva förlorat en
enda man,“ rapporterade han, “till Grimestad på Lolland.
Han väntar ers excellens efter så snart som möjligt.

“Nå,“ sade Wrangel; “då är det Gud, som hjelpt
honom öfver! Han skall också hjelpa oss

Genast gafs befallning åt de samlade soldaterna
att taga vägen till Svendborg, Excellensen tog ett
artigt afsked af Egeskovs invånare och begaf sig också
genast söderut.

Underrättelsen om konungens lyckliga tåg ilade
snabbt ut omkring soldaternas flockar och emottogs
med skallande jubelrop. Detta ljud behagade hvarken
de danska riksråden eller deras anhängare. Det
tycktes omöjligt att angripa och besegra dem, som så
påtagligt gynnades af försynen. Derefter skingrade
sig alla de oroliga på Fy en.

Men svenskarnes trummor hade fått ett annat
ljud än vid begrafningen. I stolta segertoner ljöd
deras musik, då de nu ilade att följa sin konungs
spår öfver Stora Bält.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:46:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmsshn/2/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free