Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 6. Ungherra-gillet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig på pränt, kan ju vara beskedlig och välja ut den,
som det är bäst att läsa uti, eller som är bästa
forståndet med!"
"Min kära kyrkovärd," sade gubben leende, och
nickade åt rådman Esaias, "det är två exemplar af
samma upplaga."
"Det kan jag inte veta hvad det är," inföll
bonden, "men våran prostafar säger att det är tryckfel i
många böcker. Mästaren skall vara beskedlig och
ge mig den som är minst sådana uti."
“Min kära vän, I är icke rätt klok!" afbröt
rådman Esaias leende.
"Gud gifve ni vore så klok!" utbrast bonden,
"så skulle edra handelsräkningar vara i bättre
ordning, än edra gamla visor och papper!"
"Hvad!" utbrast rådmannen träffad. "Du är
ingen bonde, det vill jag sväija på. Se noga på honom,
broder Jöran, känner du inte igen honom?"
I detsamma rusade bonden på dörren och sprang
sin väg.
"Det var den förbannade Anders Wetterström,"
skrek gubben, "han bara ville narra ner mig från
nattstugan. Hå, hå! Nu orkar jag icke dit opp mera.
Kom och hjelp mig in i min kammare, Esaias, så
skola vi tillsammans dricka ett mått öl, innan vi gå
till Petter Nubb. Du kan leda mig, Esaias, som är
yngre och karskare än jag."
Esaias var mindre belåten med detta uppdrag.
Han hade haft större lust att språka med herr Erik,
som tillika med de öfriga ungherrarne begaf sig upp
till nattstugan, men han vågade icke stöta sin vän
bokbindaren, hvilkens vänskap var honom oumbärlig
och hvilkens profession han till och med afundades.
Han uödgades derföre hålla den gamle sällskap, till
dess han kunde, såsom han hoppades, få tillfälle att
smyga sig ifrån honom och de andra gubbarna till de
ungas samqväm.
Stadens unga herrar, sönerne af dess borgare,
som då ännu icke börjat att utom fädernestaden söka
en större erfarenhet, slöto sig tillsammans i ett slags
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
