Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 6. Ungherra-gillet - 7. De myndigaste i staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprang upp, och han kom utför trapporna med en
fart, som säkert kostat hvarje annan mindre starkt
sammansatt kropp än hans, diverse leder och lemmar.
Jöran grep derefter utan krus sin vän Olof och lät
honom göra samma resa. Nu föll den ena efter den
andra, i den ordning som gubben fick tag i dem, eller
de sjelfva hunno undan, utför trapporna. Ingen
förskonades. Sjelfva den fine herr Erik befann sig
fortare än han önskat nere på gården.
Sedan gubben gjort rent hus deruppe, gick han
till bordet, och då han fann en ansenlig portion öl
ännu qvar i kannan, svalkade han helt makligt sin
tunga med en styrkdryck ofvanpå sitt arbete.
Derefter begaf han sig till dörren och tittade ut på den
flata och förvirrade hopen dernere. “Jag skall lära
er att hålla väsen,“ skrek gubben, “packa er genast
hem hvar till sitt, eljest skolen I få mer. Och du,
Anders Wetterström, tacka du Gud, att du kom
fortare utför trapporna, än jag hann få tag uti dig!
Men det sker väl någon gång, din skälm!“
Helt skamflata gingo alla närvarande sin väg,
och slutades så det första ungkarlsgillet, som skulle
hållas med och för herr Erik Balckius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
