Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flickorna i Askersund. Berättelse från Carl XII:s tidehvarf - 8. De älskandes möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denna hennes rörelse återkallade hastigt Eriks
besinning. Han for med handen öfver pannan, for
att förjaga de tankar, som oroade honom, ooh hans
hjerta uppmanade honom att begagna detta kanhända
sista tillfälle att försänka sig i villan af de ljufvaste
känslor. “Snart skall det upplysas, hvad som skiljer
mig från henne!“ suckade han för sig sjelf; “men
ännu har det icke skett!“
Han framträdde nu i sin ordning till henne,
fattade hennes tillbakadragna hand, och hans blickar
fastade sig med det oroliga uttrycket af en innerlig
ömhet på henne.- . Hon*nedslog ögonen, och ännu hade
ingendera talat ett ord.
Då tittade Kirstin Kihlqvists lifliga hufvud in
genom dörren, men drog sig genast tillbaka. Elsa
märkte det, hastigt skyndade hon till henne och bad
henne stiga in, med en ifver, som visade huru
angelägen hon var att få ett vittne derinne, som kunde
afbryta Eriks besynnerliga uppförande, hvilket också
böljade oroa och ängsla henne.
Men Kirstin frågade endast hvar mormor
Barbro var.
“Hon har rest till Stjernsund, och hon kommer
icke tillbaka förrän i afton!“ svarade Elsa. “Men
kom in, för all del, bästa, söta Kirstin!“
“Nej, jag har inte tid! Det är mig icke möjligt!“
svarade den elaka vännen, ryckte leende lös sin hand
och sprang bort.
Alltså måste Elsa ensam vända om in till Erik,
men en ny känsla hade nu uppkommit hos henne.
Hon kände sig förlägen.
Men Erik hade emellertid hunnit samla hela sin
själ. Hans uppsyn antog det lugna och milda
uttrycket af bamdomsvänskap, och han sökte att helt och
hållet förjaga alla andra känslor ur sin själ. “Nå,
Elsa!“ sade han vänligt, “du är alltså redan hemma
igen? Hur dags kom du? Har mormor verkligen rest
till Stjernsund ?“
“Mormor skickade efter mig i går afton,“ sade
flickan. “Hon var så god emot mig i går, att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
