Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ven utom sitt egentliga ändamål fördelaktigt till höjande
af arbetsklassens ekonomiska ställning, dels ock att den
genomgripande betydelsen för statslifyet i dess helhet af
de enskildes vana vid samverkan samt det vigtiga
inflytandet deraf på utvecklingen af ett lefvande
nationalmedve-tande icke minst framstår i föreningar af detta slag.
Sain,-fundsandan i stort förutsätter tillvaron af föreningsanda
jemväl i det minsta. Förbises må likväl icke, att dylika föreningar
möjligen också kunna verka skadligt. Att tilläfventyrs äfven
samhällsvådligii ändamål sålunda kunna sökas är visserligen
icke så särdeles farligt; ty i allmänhet vinner statslifvet på ett
kraftigare framträdande af olika åsigter, och det oriktiga
måste i öppen strid snart duka under för det riktiga. Men
till och med der det sökta ändamålet i och för sig är g od t,
kan verkningssättet medföra skada. Vi åsyfta härmed
närmast de s. k. ”hemliga sällskaperna”, hvilkas verkningssätt i
allmänhet taladt måste utöfva ett högst skadligt inflytande på
den enskildes utveckling. Dylika föreningar kunna nämligen
icke ega bestånd utan en i högsta grad despotisk inre
anordning af deras styrelse, och en sådan måste på den enskilde
verka nedtryckande i stället för utvecklande. Och om
arbetsklassen indrages i dylika sällskaper, vinnes tydligen icke
derigenom någon utveckling af medlemmarnes
^jelfansvarig-het samt förmåga af sjelfstyrelse.
I mera omedelbart förhållande så väl till
arbetsklassen som till dess ekonomiska belägenhet stå sådane
föreningar, som blifvit bildade för upplysningens spridande,
till befordran af allmänt medborgerlig eller rent
yrkes-messig uppfostran inom arbetsklassen: slöjdföreningar,
sångföreningar, bildningscirklar, söndagsskolor m. m. Ju
högre nutidens fordringar på arbetarens skicklighet stiga,
ju mera "intelligensens andel i arbetet” vexer, desto
omöjligare blir tydligen en fortfarande förbättring af arbets-*
klassens ställning, så framt icke bildningen alltmera blir
gemensam egendom samt kan genomtränga och förädla den
stora mängden. Ju vidsträcktare derföre dylika
bildnings-föreningar utbreda sig, ju mera på djupet deras
verksamhet kan gå, desto mera vexer och utbildar sig inom
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
