Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de socialistiska theoriema I Dessa innebära en fara för
associationerna ej mindre genom sin omedelbara inflytelse
på deras inre anordning och sätt att gå till väga än
äfven genom återverkningen emot de öfverdrifna
förhoppningar, som socialismen framkallat. När dessa förhoppningar
icke uti föreningen blifva uppfylda — och huru skulle de
väl kunna det? — måste de framkalla ett omslag i
sinnesstämningen, som kan spränga föreningarne, synnerligast
som hållfast ihärdighet gemenligen icke kan anses vara
något utmärkande drag i det Franska folklynnet. Om också
dessa för Frankrike egendomliga svårigheter till icke ringa
del uppvägas af Fransmännens naturliga förståndsskärpa,
af deras beundransvärda förmåga af sjelfuppoffring och
sparsamhet samt af deras lifliga och lefvande hänförelse
för idéer, af hvilkas storhet de känna sig gripna, så är
likväl klart, att om tillverkningsföreningar äfven i
Frankrike, i trots af alla svårigheter, kunnat ega bestånd och
utveckla sig, detta är ett mycket starkt bevis för deras
inre lifskraft och tillämplighet äfven annorstädes.
Strax t efter Februari-revolutionen bildades der
omkring 300 tillverkningsföreningar under inflytelsen af de
socialistiska idéerna samt på grund af uppmaning ifrån
nationalförsamlingen, som till associationers
understödjande anslog ett lånebelopp af tre mill. fres (= något
öfver 2 mill. rdr). Det inses lätt, att ett sådant statsbidrag
långt ifrån att trygga associationernas bestånd och sunda
beskaffenhet måste verka motsatsen. Genom denna
lockelse förmåddes till associationers bildande äfven personer,
som dertill voro alldeles olämpliga, som visst icke voro
i arbetets skola uppfostrade dertill, utan, i saknad af all
insigt i de stora anspråk associationen städse måste göra
på sina medlemmar, i denna blott sökte större beqvämlig*
het, i nödfall äfven på statens bekostnad. Med
statsbidraget förenades också en trakasserande polisuppsigt och
andra förderfliga inblandningar från statens sida. Icke utan
skäl har derföre statsbidraget kunuat kallas "den
Nessus-klädnad, som uppfrätte associationernas lifsmerg"! Också
hafva endast få af de föreningar som då bildades haft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
