- Project Runeberg -  Om arbetsklassen och arbetare-föreningar /
138

(1865) [MARC] Author: Knut Hamilton
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4& särskilda svårigheter möta arbetares gemensamma
företag, kan nödig försigtighet och förberedande omtanke icke
nog inskärpas. Arbetaren måete akta sig för att tro på
några öfvernaturliga eller undergörande egenskaper hos
arbetare-föreningen. Denna kan gifva mycket, men fordrar
ookså mycket. Till dess grundande behöfrefe icke allenast
inod, utan äfven tålamod*).

*) Schulze-Delitsch yttrar härom i sin sista årsberättelse: ”På
intet håll är ett löst försökande och oförberedt förfaringssätt mera
betänkligt än här ( i afseende på tillverknifigs-föreningar), emedan ett
misslyckadt försök, hvarigenom arbetaren dier mångahanda slags
.uppoffringar och umbäranden blir försatt i den sorgligaste belägenhet
i grund förderfvar jordmonen för utvecklingens vidare fortgång, gör hela
saken misstänkt samt kännbart skadar äfven öfriga på ”sjelfhjelp*,
grundade sträfvanden. Hvarhelst alltså icke undantagsvis gynnande
omständigheter äro förhanden, är ett förberedande stadium, en
genomgångspunkt i utvecklingen, nödvändigt iör att trygga företagets
framgång. Derigenom ku tina medlemmarnes affärsvana och samfiindsanda
vinna utveckling och hand i hand dermed kapitalbildningen fortgå.
1 sådana fall, der icke öfvergången till gemensam produktion förmår
efterhand utveckla sig sjelfmant, såsom från föreningar till
gemensamt anskaffande af råämnen eller till gemensam förbrukning, torde man
derföre tjenligast kunna börja med en ”besparingsförening” eller dylikt»
aå att medlemmame der icke allenast grundlägga det nödvändiga
kapitalet, utan kunna under gemensamma öfverläggningar rådgöra om
grund-vilkoren för den blifvande affärsverksamheten, vänja sig vid ordentlig
bokföring samt i någon mon så att säga lefva sig in i samfald
verksamhet och, framför allt, vinna erfarenhet om, åt hvilken ibland dem
företagets ledning tjenligast kan blifva anförtrodd. Verkligen har
också författaren på den sednaste tiden haft den glädjen att finna >
hurusom de Tyska arbetames kloka omdöme allt mera leder dem in
på denna väg till målet. Likasom redan förut
shawl-våfvarneiBer-Un på detta sätt böijat, så har på sednaste tiden maschmtillverkame
på samma ort, boktryekame i Mainz, ett antal väfvare i Langenbie•
lau och urmakare i Freiburg (Schlesien) alla på lika sätt gripit saken
an; och kan man hos dem vänta den bästa utgång, så vida de kunna
ihärdigt hålla ut.”

”Hvilka svåra olägenheter och förvecklingar deremot sådane
till-verkningsföreningar bereda sig, som tvärt börjat dermed, utan all
föregående förmedling, utan att i ringaste mon vara vuxna den
före-satta uppgiftens lösning, derom borde alla de, som uppmuntra till
dylika öfverilade försök, genom omedelbar åskådning sgelfve öfVertyga
sig. Författaren, som från första böijan uppstält för sig såsom
grundsats, att genom personligt deltagande i olika slag af
arbetareföreningar göra sig fullt förtrogen med deras verksamhet, har icke heller
undandragit sig att, då de derom i nödens stund anlitat honom,4emna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:51:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gkhoaoa/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free