- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
397

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Norges högfjäll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

norges högfjäll

•397

smörblomman (Ranunculus) på låglandet. Den kallas också ofta
renblomster, därför att renen med begärlighet äter dess saftiga blad och
stjälkar. Nyutslagen är den vit, sedan blir den alldeles röd.

Mossarna på fjället äro på försommaren vita av hjortronblommor, och
på hösten lysa de av de gulröda lijortronen. Dessa blommor finna vi på
högfjället i hela Norge, och detsamma gäller om många andra. Många
av dem återfinna vi i bergstrakterna längre söderut, t. ex. i Karpaterna
och Alperna, men ej på låglandet. Dessa växter kalla vi subarktiska,
vilket är ungefär detsamma som halvarktiska.

Orsaken till att berg, som ligga så långt från varandra, äga samma
växtvärld, tror man vara följande. Under istiden lågo jöklar över fjällen ända ned
till foten, och klimatet i låglandet var mycket kallt; därför växte här dessa
subarktiska växter. När det så blev varmare och isen smälte och drog sig
tillbaka uppåt fjällen, följde växterna efter isen, medan andra mera
värme-älskande växter intogo deras plats i låglandet. De subarktiska växter, som
vi förut funno i låglandet i Mellaneuropa, i Danmark och på de isfria
ställena i Norge, växa därför nu uppe i fjällen, långt skilda från varandra.

Men utom de subarktiska växterna finna vi också på högfjället många
andra växter, som ofta äro mycket sällsynta och som det är fåfängt att
söka efter i bergen i södern. Däremot kunna vi återfinna dem på
Spetsbergen, på Grönland, i Nordamerika och i Sibirien, alltså i trakter, där
det är mycket kallt. Dessa växter kalla vi arktiska. Många av dem växa
i Norge blott på något enstaka ställe eller på något särskilt område, men
vi kunna återfinna dem på platser, som ligga oerhört långt borta. Sålunda
finnes det på Dovre och i Troldheimen en växt, norsk malört (Artemisia
norvegica), som vi återfinna först bland Klippiga bergen (Rocky
Moun-tains) i Nordamerika.

Ju längre mot norr vi komma i Norge, desto flera polarväxter
påträffa vi, och de minskas sålunda till antalet söderut. Talrikast
förekomma de i svenska lappmarken och därefter på Dovre och på Vågefjällen,
men de äro ganska sällsynta på Hardangerslätten. På Dovre äro de
särskilt talrika vid Knutshö öster om Kongsvold, men flera av dem hålla på
att dö ut, därför att det finns folk, som tagit till förvärv att plocka dem
och sälja dem till växtsamlare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free