Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
538
geografien’
landets religion. Då trädde kyrkan fram med vida starkare maktmedel
än den ägt under den hedniska tiden — stora rikedomar, talrika tjänare,
stark makt över själarna och ett mäktigt stöd i hela sin folkomfattande
byggad. Denna stormakt ingrep nu också i de små danska städernas liv,
dels genom alt öka de äldre städernas betydelse, dels genom att på egen
hand ge upphov till nya.
För de städer, som fingo ett talrikt prästerskap med kyrkor och
kloster och andliga stiftelser, betydde detta ej blott en tillväxt i folkmängd,
Fig. 280. Apostelgården i Næstved.
i rikedom, i sysselsättning för många händer och i utsikt till ökad
omsättning, utan det betydde tillika ett alldeles nytt andligt liv, som de gamla
bondbyarna och fisklägena ej hade känt till. Hela den tidens lärdom och
dess bristfälliga vetenskaplighet, skolor, böcker och andliga intressen förde
kyrkan med sig in i städerna och bidrog därigenom till att städernas hela
levnadssätt mer än förut blev olikt lantbefolkningens. De städer, som
blevo stiftsstäder, hade starkast känning av förändringen, men den
spårades i någon mån nästan i alla.
Vad betydde det t. ex. ej för en stad som Viborg, alt den nu blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
