- Project Runeberg -  Gleerupska biblioteket : naturen och människolivet i skildringar och bilder / Geografien i skildringar och bilder : första bandet /
543

(1908-1913) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Villads Christensen: Danmarks städer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

danmarks städer

,543

Den namnkunnigaste av de danska städer, vilkas uppkomst kan
hänföras till anläggandet av ett befästat slott, är dock landets huvudstad
Köpenhamn. På dess grund låg i gamla tider en by Havn, som första
gången nämnes omkring år 1043, och på stranden där nedanför var
marknads- och tilläggsplats för fiskare och köpmän. Men tör att det ur dessa
båda upphov skulle kunna framgå en betydande stad, måste ännu ett
tredje komma till: fästningen, som gav det växande handelslivet säkerhet
och skydd.

Så anlade Absalon, Själlands biskop, omkring år 1157 sin befästade
borg i Havn på en holme tätt utanför kusten; och många år hade ej
förflutit, innan en blomstrande köping reste sig bakom borgen inne på
Själlands kust och byn Havn hade förvandlats till staden Köpmannahamn.

Så många städer uppstodo omkring de fasta borgarna eller njöto
skydd under dem, att borgare småningom blev den allmänna benämningen
på de människor, som bodde i städerna.

II. MEDELTIDENS STÄDER.

På Valdemarernas tid, omkring år 1200, funnos redan de flesta av
våra nuvarande städer. De hade fått sitt område avskilt från det
kringliggande landet och skulle ej längre lyda under det allmänna häradstinget.
De hade sin egen tingsplats inne i staden, sin egen överhet och sin egen
stadsrätt, som gällde så långt stadens mark räckte. Ute, där landsvägen
ledde in över stadsgränsen, stod fredskorset upprest som tecken till, att
här började den särskilda rätten och det särskilda skyddet.

Ty lagarna voro strängare och böterna högre inne i staden än ute
på landet. Handel och omsättning kunde ej trivas, där ofred härskade
och våldsamheter kunde befaras. Därför lystes frid över torget, så länge
marknaden pågick, och denna torgfrid utvecklades sedermera till den
allmänna stadsfriden, som det var strängt straff på att bryta. Efter hand
samlades de bestämmelser, som gällde de olika städerna, till särskilda
stadsrätter. Den äldsta stadsrätt, vi känna från det gamla danska området,
är staden Slesvigs från omkring år 1201; senare följde Roskilde efter, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:54:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gleg/1/0549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free