Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olof Broch: Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12-1
GEOGRAFIEN
kanske mycket högre och elegantare form, dock med avseende på vad den
bjuder förekommer underlägsen den kristendom, som Västeuropa fick.
Jag får nöja mig med att hänvisa till fackmäns mening, till exempel en
Harnacks lättfattliga framställning. I mångt och mycket var den
grekiskkatolska kristendomen närmast en fernissa över antik gudatro.
Bysantinsk samhällsuppfattning, som ju också ovillkorligen måste spegla sig i
det kyrkliga livet, hade vidare upptagit mycket av österländsk despotisk
åskådning. Bysantinsk bildning och vitterhet voro mera förbenade i äldre
helleniska former eller formler, ägde mindre av de friska frön, som
folkvandringarnas omvälvningar hade sått i askan av det västromerska rikets
ruiner.
Hos den lågt stående ryska allmogen kunde den formdyrkande sidan
av teologien endast utveckla sig ännu mer. Formen och
gudstjänstordningen blev för det alldeles oupplysta folket hela religionen, blevo
till de undergörande, förlösande formlerna; det yttre skalet blev allt,
invändigt fanns ofta ingenting, eller rå hednisk tro fortlevde under ett slags
kristet skal.
Det är icke svårt att följa detta andliga drag hos den ryska allmogen
bela det kristna Rysslands historia igenom, ända fram till våra dagar.
Den sortens religiösa brytningar, som avsätta spår i kyrkliga söndringar,
»reformation», »protestantism», ha uppstått även i den ryska kyrkans
historia, men de ha under tidigare skeden mest rört sig om rent yttre,
formella frågor, sällan om verkligt djupgående andliga värden. Och det
fastän evangeliet inom den grekisk-katolska kyrkan, sålunda även i
Ryssland, är den för alla tillgängliga källan för deras tro, ej såsom det har
blivit hos de romerska katolikerna, en bok endast för prästerna, på ett
för lekmän obegripligt språk.
För de högre utvecklade ryssarna blev kristendomen naturligtvis
mera än en gudstjänstordning, ett skal av yttre former, men i stället
ha dessa delar av samhället, åter i samband med drag i den grekiska
moderkyrkan, haft en benägenhet, ej att viga sitt liv till praktiskt
upplysningsarbete och förkunnelse bland den okunniga allmogen, utan tvärtom
att draga sig undan världen, försaka den och dess fåfänglighet och söka
frid i klosterliv och ensamma späkningar. På denna grundval ha klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
