Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franz v. Jessen: Strövtåg på Balkanhalvön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
GEOGRAI-IEN
för våra stugors och våra kreaturs trygghet. Vi själva ha ju inga vapen
och få inga äga. Utskylderna till staten slutligen utgöra årligen omkring
3 V2 pund, om det icke är mera, ty vi veta sällan på förhand, vad vi ha
att betala. Det kommer nämligen an på, vad skatteindrivaren bestämmer,
och till vilket pris han värderar de av våra alster, som äro belagda med
avgift.
Ett år kan den skatteindrivare, som har arrenderat skatterna, vara
rimlig i sina anspråk, ett annat år kan han vara sträng mot oss. f fjor
satte han priset på hö till 18 para (=8 ore) pr ocha (==omkr, 1 kilo),
medan priset här på platsen var endast 6 para och inne i staden Ochrida
10 para. Då nu skatten på hö, en sjundedel av skörden, liksom alla
andra skatter skall betalas i reda penningar, så hade vi i fjor ett hårt år.»
Långsamt och försiktigt berätta de brokiga, vitklädda bönderna, utan
trots och klagan. Men över dem vilar ett mörkt och dystert allvar, där
de sitta försjunkna i grubbel under de blommande akaciornas kronor.
I Starova, vid det albanesiska höglandets yttersta gräns, hejdas min
ritt. Jag måste styra kosan tillbaka till Monastir. Färden går uppåt
Galitsjnikaberget, längs en getstig, som är svårframkomlig på hästrygg.
Vi stiga och stiga mot den snöklädda fjällkammen. Djupt under oss
ligger Ochrida-sjöns blåa, blanka och öde yta. Starovas och Ochridas
hus bli mindre och mindre, och klangen från klockorna i San Naums
grekiska kloster ljuder allt mera avlägsen.
Vi stiga mot den sommarblå himlen, vars seglande moln beröra
bergets toppar och förmörka dess snö med sin skugga, som vilade de sig ett
ögonblick däruppe på sin flykt genom etern.
Vi stiga genom tusentals fåglars kvitter och genom böljande luftlager,
vari buxbom, liljekonvalje och viol ha tömt sina dofter.
Vi stiga från sommaren upp till våren, från det av solen brynta
lövverket till nyss utslagna blad och unga, rödskiftande skott på träd och
buskar, från vilda rosor och blommande fläder upp till pingstliljor och
förgätmigej.
Vi stiga från hetta till svalka, från den nakna, brännande stenen upp
till glittrande snö mellan smärta granar och pinjer med lummiga kronor.
Djupt under oss ligga de två stora sjöarna Ochrida och Prespa, skilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
