Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sten Konow: Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
geografien
Gangesvatten, innan de resa till Europa. Och något egendomligt är det
med detta vatten. Tagna prov ha visat, att baciller icke trivas där,
medan de föröka sig i miljontal i annat, skenbart renare vatten.
Intet under då, att hinduerna tro på vattnets undergörande kraft.
Och Benares lever till stor del på denna tro. Ty alla dessa pilgrimer
medföra pengar och varuomsättning. Flera av de hinduiska furstarna i
Indien äga palats i Benares, och de lämna bidrag till vidmakthållandet
av de talrika templen i staden.
Benares är eljes berömt för sina vackra mässingsvaror, sitt siden och
sina konstsömnader på siden i guld och silver. Det är som sagt en
urgammal stad, men tempel och andra byggnader bli tid efter annan
istånd-salta och ombyggda, så att Benares ej gör något äldre intryck än andra
hinduiska städer. En mils väg utanför staden ligga däremot de väldiga
ruinkullarna vid Sarnath, där Budda höll sin första predikan på
500-talet före Kristus, och där ha senare tiders utgrävningar bragt i dagen
lämningar av byggnadsverk, som äro mycket äldre än vår tideräkning.
Därute, vid den härliga mangolunden, är ett utmärkt studiefält för den,
som intresserar sig för det gamla Indien.
Människorna, som vi träffa på galorna, likna dem vi sågo i Pandschab.
Men här förekomma många breda näsor, särskilt bland de lägre klasserna.
Ty folket här är mera uppblandat. Bland de lärda bramanerna vid den
slora sanskritskolan träffa vi på utseenden, som erinra om Europa, men
bland dagsverkarna och gatsoparna o. s. v. se vi näsor, breda som i södra
Indien. Här i Nordoslindien brukar man nämligen påstå, att en mans
ställning i samhället slår i omvänt förhållande till bredden av hans näsa.
Blandningen blir ännu starkare, när vi lämna Benares och resa österut
genom Bengalen. Den feta, mörka och ofta brednästa babu är så olik
pandschabfolket som möjligt. Och olikheten sträcker sig även till sinnelag
och väsen. Den kraftige och manlige pandschab-mannen skryter med, all
han ensam kan ge lio bengaler stryk. Men bengalerna laga skadan igen
i förmågan att använda sin andliga begåvning. Ingenstädes i Indien
linnes det så många studerande, och från ingen annan trakt komma så
många skrivare och kontorsbilräden.
Bengalen är det största av alla de indiska landskapen, och innan de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
