Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einar Haffner: Från en resa i Nordamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
426 GEOGRAFIEN
Nu kunde man måhända tro, att de utomstående skulle skörda stor
fördel av tävlingen mellan de olika bolagen. Förr i världen, så länge
bolagen voro självständiga, kunde det nog hända, att det bröt ut
»fraktkrig» dem emellan och att avgifterna därför nedsattes till en obetydlighet.
Men så går det ej till numera. Det finns, som redan nämnt, ett dussin
män, som styra alla järnvägarna, och de använda sin makt som
envåldshärskare. De sörja för, att alla linjer få sin avpassade del av
samfärdseln. De fastställa avgifterna för godsbefordran på så sätt, att somliga
platser gynnas, medan åter andra ställas i skuggan. Om t. ex. de stora
järnvägsherrarna äga fabriker i en stad, sätta de ned frakterna till denna
stad, medan de liöja dem till städer med tävlande fabriker. Farligt blir
delta förhållande, när vi besinna, att det är de stora ringledarna, som
också till stor del styra järnvägarna. Ar det en eller annan självständig
fabrik, som ej vill gå in i en ring, kan den på detta sätt lätt krossas.
Med järnvägarnas tillhjälp var del, som den store fotogenkungen
Rocke-feller tvang alla sina medtävlare tillsamman i en stor ring under hans
ledning. Med de järnvägsbolag, som fraktade hans fotogen, ingick han
hemliga överenskommelser — de voro nämligen olagliga — om så stora
nedprutningar på frakten, att all tävlan omöjliggjordes för de andra; den
rabatt, som han fick, kunde gå upp till 20—30 miljoner kr. om året.
En bel del av de tillvägagångssätt, som järnvägarna använda, äro
olagliga, men allmänheten kämpar förgäves emot dem. Om någonting
förklaras för olagligt, hitta bolagen bara på en annan form, och allting
går i de gamla gängorna. Och om det i alla fall uppslår någon
svårighet, återstår alltid utvägen att muta lagstiftarna. För pengar får man
allt — måhända mer i Amerika än annorstädes. Det offentliga livets
män i Amerika äro i vidsträckt grad fala; de låta sig muta av dem, som
ha pengar tillräckligt. Det är ett välbekant sakförhållande i Amerika, att
järnvägsbolagen fullständigt härska över den lagstiftande församlingen i
många stater, t. ex. Connecticut, Pennsylvanien, Kalifornien m. 11.
Det råder i Amerika för närvarande stor förbittring mot
järnvägsbolagen. Redan så långt tillbaka som 1871 skrev en bekant amerikan:
»Det är den allmänna uppfattningen här i Amerika, att det kommer
att lyckas för en järnvägsring, som är mycket större än någon av de nu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
