Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herman G. Simmons: Nordostpassagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-nordostpassagen
629
som visat sig bättre än något annat stå emot is. Då man ju emellertid
måste räkna med, att expeditionen kunde komma att taga två år, så
skulle Vegas lastutrymme blivit mycket hårt anlitat för den erforderliga
utrustningen, och Nordenskiöld begagnade sig därför av ett anbud från
Sibiriakow att för den första delen av resan ställa hjälpfarlyg till hans
förfogande. Det ena av dessa byggdes i Motala och var avsett för fart
på Lenafloden, efter vilken det fick namn, två andra skulle vända vid
Jenisej efter att där ha intagit
spannmålslast. Under den första
delen av färden kunde således Vega
få en del av sin utrustning,
särskilt av det stora kolförrådet,
fraktad på dessa fartyg.
På en lämplig proviantering
nedlades stor omsorg, plan för
densamma uppgjordes av d:r Envall,
som varit läkare på 1872—73 års
Spetsbergsexpedition och sålunda
ägde en välbehövlig erfarenhet i
fråga om olika proviantsorters
lämplighet. Allt skulle vara av den bästa
kvalitet, som kunde åstadkommas,
och att provianteringen verkligen
utfördes med största omsorg
framgår tydligt nog därav, att
Vegaex-peditionen torde varit den första större övervintringsexpedition, som helt
undgått skörbjugg. Av konserverna kom en stor del från Köpenhamnsfirman
Beauvais, som härigenom grundlade sitt rykte och sedan anlitats av de flesta
polarfarare. Pemmikan (en blandning av torkat, pulveriserat kött och fett,
ursprungligen ett indianskt födoämne) tillverkades i Stockholm, tranbärssaft,
ett känt medel mot skörbjugg, anskaffades från Finland, färsk potatis från
Medelhavsländerna, ett par levande svin medfördes också, så att julslakt
kunde anställas, och överhuvud sörjdes på alla sätt för välsmakande kost
och omväxlande spisordning, en mycket viktig sak på en arktisk expedi-
Fig. 376. A. L. Palander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
