Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björn Helland-Hansen: Om havsforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62(5 geografien
Skillnaden mellan sommar och vinter blir mindre, ju djupare vi komma.
Vid bottnen av de djupa norska s. k. tröskelfjordarna, där ingen ström
finnes, är skillnaden nästan omärklig; där har vattnet en värmegrad, som
motsvarar luftens medelvärmegrad. Egendomligt är, att årstiderna undergå
en förskjutning på djupet: i de djupaste lagren i norra Nordsjön, omkring
100—150 m. under ytan, är det t. ex. kallast om sommaren och
varmast om
vintern ; vi kunna
säga, att det är
sommar i detta
vatten i januari
—april och
vinter under juli—
oktober, alltså
motsatsen till
vad fallet är på
ytan.
Det myllrar
i vattnet av
levande varelser,
djur och växter.
De allra flesta
av dem äro
ytterligt små; de
följa med
strömmarna utan
någon nämnvärd
egen rörelse. Alla de former, som driva nästan viljelöst omkring med
vattnet, kallas med ett gemensamt namn planklon, ocb det linnes ett
oräkneligt antal olika sådana former. Många av dem kunna fångas med
de fina sidenhåvarna, och de ha småningom blivit noggrant undersökta.
Men det finns många, som äro så små, att de gå igenom det finaste
sidentyg; dem får man tag uti genom alt centrifugera vattnet eller genom
att filtrera det genom ett lager av sand. De äro ännu föga kända,
Fig. 410. Badiolarieslam från bottnen av Indiska oceanen, förstorat
450 gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
