Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hon är artist», sade Mary allvarligt. »Hon är ett
geni. När övar hon sig? Har hon någonsin övat
sig? Du vet hur flitig jag har varit. Det bästa jag
kan åstadkomma är som en fingerövning mot de vilda
saker hon hasplar upp. Hennes musik talar om — å,
de underligaste ting som man inte kan tala om. Min
säger bara: ett-två-tre, ett-två-tre. Å, det är så man
kan bli förtvivlad. Jag arbetar och arbetar och
kommer ingenvart. Det är orättvist. Varför är hon född
sådan, och inte jag?»
»Kärlek», tänkte Frederick genast i all tysthet, men
innan han hunnit dra några slutsatser, hade det
exempellösa inträffat och Mary hade brustit i gråt. Han
skulle gärna ha slagit armarna om henne på Toms
sätt, men han visste inte hur han skulle bära sig åt.
Han försökte och fann att Mary var lika oskolad
som han själv. Resultatet blev endast tafatthet och
förlägenhet för dem båda.
Det var oundvikligt att de båda flickorna skulle
vara kontraster. Sådan far sådan dotter. Mary var
endast en obetydlig rekryt under en bländande,
segervan general. Fredericks sparsamhet hade satts på
svåra prov beträffande Marys kläder. Han visste
precis hur dyra de voro, men han kunde ej göra sig
blind för det faktum att Pollys bohämartade
kostymer, ehuru billiga och skenbart hopkomna på måfå,
alltid voro stilfulla och långt klädsammare. Hennes
smak var ofelbar. Hon hade ett oefterhärmligt sätt
att drapera en sjal, och med en långsjal kunde hon
åstadkomma underverk.
»Hon sätter på sig vad som helst», klagade Mary.
»Hon försöker inte ens välja. Hon kan klä sig på
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
