Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ivrat. »Jag vet att banken står fast vid sitt anbud
på tio tusen.»
»Men de komma att bli värda hundra tusen om tio
år», hade Frederick invändt.
»Låt oss anta det. Då avstår jag allting för hundra
tusen. Sälj tomterna för tio och låt mig få pengarna.
Det är allt vad jag vill ha, och det vill jag ha nu.
Resten får ni ta.»
Och Tom hade fått sin vilja fram som vanligt
(tomterna hade intecknats i stället för att säljas) och
seglat sin väg med den gamla skonaren, välsignad av
hela staden, ty han hade tagit med sig som
besättning hälften av hamnslöddret.
Skonaren hade blivit vrak på Javas kust. Det var
då Eliza Travers höll på att opereras för sina ögon,
och Frederick hade hållit det hemligt för henne tills
det kom obestridliga bevis för att Tom ännu var i
livet.
Frederick drog ut en låda med påskrift »Thomas
Travers». Där låg systematiskt ordnade pappersbuntar.
Han gick igenom breven. De hade kommit från alla
håll — Kina, Rangoon, Australien, Södra Afrika,
Guldkusten, Patagonien, Armenien, Alaska. Korta och
skrivna med långa mellantider utgjorde de en historik
över den vandrande riddarens liv. Frederick erinrade
sig några av glanspunkterna på Toms bana. Han
hade slagits under något slags krig i Armenien. Han
hade varit officer i den kinesiska armén, och det
var ett faktum att de affärer han sedan drev på Kinas
kuster voro olagliga. Han hade ertappats med att
frakta vapen till Cuba. Han tycktes alltid ha fraktat
saker just dit där de icke skulle få vara. Och det
Glödande kol.
65
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
