Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - VI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var före Klondykefyndet. Det var 94... nej, 95,
och termometern var bottenfrusen. Det var en ung
canadensare som skötte om trossen. Han hette...
det var ett egendomligt namn ... vänta litet... jag
kommer strax på det...»
Hans röst dog bort, fastän hans läppar ännu rörde
sig. Ett uttryck av misstro och stor förvåning spred
sig över hans ansikte. Därpå kom det en skarp,
krampaktig rysning. Och i detta ögonblick, utan
föregående varning, såg han Döden. Hans blick var klar
och stadig, som 0111 han funderat, sedan vände han
sig till Polly. Hans hand rörde sig hjälplöst, liksom
för att nå hennes, och då han fann den, kunde han
icke sluta den i sin. Han såg på henne med ett stort
leende som småningom bleknade bort. Han slöt
ögonen då livet sinade ut, och hans ansikte fick ett
uttryck av frid och vila. U k u 1 e 1 e n föll
skramlande i golvet. Alla lämnade tyst rummet, en i
sänder, så att Polly blev ensam.
Från verandan såg Frederick en man komma
gående uppför körvägen. Av hans sätt att gå liksom
i sjögång kunde han förstå vem främlingens besök
gällde. Ansiktet var svartmuskigt av solbränna och
rynkigt av ålder, men den motsades av hans raska
rörelser och de pigga svarta ögonen. I vardera
örsnibben satt en liten guldring.
»God dag, sir», sade mannen, och det var
tydligt att engelska ej var det språk han lärt sig på
sin mors knä. »Hur är det med kapten Tom? De
sa’ mig i staden att han var sjuk.»
»Min bror är död», svarade Frederick.
Främlingen vände på huvudet och tittade ut över
76
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
