Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formernas evighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får be. Detta är en verklig värld, och allting i den är
verkligt. Vad som inte är verkligt, det ä r inte.
Därför ä r han inte. Och ändå försöker han narrra mig
att tro att han är... fastän jag hela tiden vet att han
inte har någon existens utanför mina hjärnceller.
*
Jag såg honom i dag sittande vid skrivbordet
sysselsatt med att skriva. Det gav mig en stöt för bröstet,
ty jag trodde att han var alldeles försvunnen. Men
då jag såg närmare efter, såg jag att han inte var
där — det gamla välkända sprattet som min hjärna
spelade mig. Jag har uppehållit mig för länge vid
vad som har händt. Jag håller på att bli osund, min
gamla indigestion gör sig påmint. Jag skall ta motion.
Jag skall gå två timmar varje dag.
*
Det är omöjligt. Jag kan inte ta motion. Varje
gång jag kommer tillbaka, sitter han i min länstol
vid skrivbordet. Det blir allt svårare att få bort honom.
Det är min stol. Det håller jag på. Det var hans, men
han är död, och den är ej längre hans. Så man kan
bli gäckad av sin egen inbillnings gyckelbilder! Det
finns ingenting verkligt i denna syn. Det vet jag.
Med mina femtio års studier har jag en fast grund
att stå på. De döda äro döda.
*
Men ändå, förklara en sak! I dag, innan jag gav
mig ut på min promenad, stoppade jag min
reservoarpenna i fickan innan jag lämnade rummet. Det minns
jag tydligt. Samtidigt såg jag på klockan. Den var
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
