Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formernas evighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hobbes att det är omöjligt att skilja mellan tanke och
tänkande materia, jag påstår liksom Bacon att allt
mänskligt vetande härrör från sensationernas värld,
jag påstår liksom Locke att alla mänskliga idéer bero
på sinnenas verksamhet, jag påstår liksom Kant att
universum har uppkommit mekaniskt och att skapelse
är en naturlig och historisk process. Jag påstår
liksom Laplace att man ej behöver hypotesen om en
skapare. Och slutligen påstår jag, på grund av allt det
föregående, att formen är efemär. Formen förgår.
Därför förgå vi.»
Jag upprepar att det var obestridligt. Men han
svarade med Paleys välbekanta argument om uret
som går galet. Han talade också om radium och
ville nästan påstå att själva materiens existens hade
sprängts i luften genom den senaste tidens
laboratorie-undersökningar. Det var barnsligt. Jag hade aldrig
drömt om att han kunde vara så omogen.
Hur kunde man diskutera med en sådan man?
Jag förfäktade nu allt varandes förnuftighet. Det
medgav han, men med ett undantag. Då han sade detta
såg han på mig på ett sätt som jag ej kunde
misstyda. Piken var tydlig. Att han kunde göra sig skyldig
till en så billig sarkasm midt under en allvarlig
diskussion slog mig med häpnad.
*
Formernas evighet. Det är löjligt. Men det ligger
en egendomlig magi i de orden. Om de äro sanna,
har han inte upphört att existera. Då finns han till.
Detta är omöjligt.
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
