Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Som är till för att förmedla bekantskapen mellan läsaren och den hedervärde potatishandlar Gobsman på Söder, ge en inblick i hans liv som familjefar, människa och affärsman, teckna vidden och arten av hans fina umgänge och slutligen för läsaren framställa nödvändigheten av att skaffa sig en orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bandet på rocken, så länge jag lever. Eftersom han
är far! Sen får han göra, som han vill!
— Hom! sa fanjunkarn bakom mustascherna.
Och Gobsman kliade sig på hakan och såg
fundersam ut.
— Var är Jenny nu då, gumma lilla? sa han med
ens. Var är Jenny?
— Hon är välan på rummet, vet jag! svarade
gumman. Hon är ju så ensliger av sig!
— Si där, ja! sa gubben. På rummet! Ja, vi tala
om ordnar, vi! Men Jenny, hon målar hon! Det är
hennes sätt, det! Hon målar Stockholm i
kvällsbelysning ! Men inte kan det vara bra... för ögona!
Att måla så sent inte! Jag ska gå och säga det! Åt
henne!
Så lutade sig gubben fram, satte handen för
munnen och sa viskande, ty han viskade gärna:
— Och inte förstår jag mig på det fina, inte! I
de där tavlorna! Jag tycker, det ser ut, som när
barn ritar kråkfötter, jag! Men jag är väl dum!
Tnu!
Därmed viftade han och skyndade ut ur
förmaket.
I salen höll gamla Lisa redan på att duka till supé.
Hon gick i tofflor och var ganska lik hennes nåd
Polviander. Hon hade en sådan respekt för
Gobsman, att hon neg, bara hon såg honom, som om hon
blivit svag i knävecken. Det gjorde hon nu också
och frågade med bävande röst:
— Vill grosshandlarn, att jag ska sätta fram vin?
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
