- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Första delen /
446

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Hedna-tro - § 109. Trolldom. Lapperi - § 110. Troll-ransakningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gryta under bordet och hans (sonens) skjorta under
grytan. Item strödde salt inom och utom
tröskelen, deröfver de skulle stiga om morgonen när de
gingo till tinget.» Vid samma tid sökte Karin i
Högeboda likaledes skydda sina söner ifrån rätten
och straffet, derigenom att hon, när de gingo till
tinget, hvälfde en gryta under bordet och derpå lade
ett hyende; desslikes ock kastade salt ibland
nämnden. – År 1621 hade en trollbacka inom Albo
härad, vid namn Botil i Lindås, kommit i sådant
rop och rykte för trolldoms-last, att hon derföre
blef bannsatt, eller utelyckt ifrån församlingen. Man
beskyllde henne förnämligast, att ha kusat och
»förtagit grannarne en del af boskapens mjölk». Till
bevis härpå hade hos henne blifvit funnen en sten,
som hon lade i sitelen (ɔ: silen), när hon morgon
och afton silade mjölken, och nämnden vittnade,
att denna sten var en gråhall (ɔ: gråsten). Men
hon var derjemte misstänkt för en annor sten,
som dock ännu icke var framkommen. –
Förmodligen hafva dessa stenar varit Thorviggar,
Gobonda-stenar eller Gofar-stenar (jfr. § 54), hvilka, enligt
hedniskt föreställningssätt, troddes skydda mjölken
emot förgerning; men hvilkas bruk i en yngre
christen tid räknades för kuseri, trolldoms-last och
hednisk vindskepelighet.


§ 110. Tron på förgerning och trolldom, djupt
grundad i den gamla mythiska natur-åskådningen,
har, vid sidan af andra hedniska öfverlefvor, länge
bibehållit sig i Wärend. Trolldom räknas således
ibland biskops-saker i Wärends-lagen, och ännu i
början af 1600-talet upptaga domböckerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:08:48 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/1/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free