Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen / 464 (1863-1868) Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Folk-seder - § 201. Lekar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lekarne, såsom de ifrån äldsta tid förekommo
under bar himmel, på en lekvall invid offerplatsen
eller på den frusna sjön, voro förnämligast
kamplekar, i hvilka man kampades eller täflade om
något uppsatt täflings-pris (häraf i Wärendsmålet vb.
sätta upp ɔ: slå vad, sätta.på spel). Till sådana
kamp-lekar hörde:

att brytas, brottas, bröttjas.

att lyfta lyfte-sten eller kampe-sten.

att ränna skede eller springa kamp. Om julen, när
det var glansk is, rände man härvid på is-läggor
eller tvänne klufna och inunder glättade
läggben, på hvilka man stående sköt sig fram med en
stålskodd staf, kallad is-brodd eller brodda-käpp.
ls-läggor hafva i Wärend varit brukade ifrån äldsta
tid till för en mans-ålder tillbaka (jfr. Ol. Magnus
I: 12).


Is-läggor ifrån Wärend.

att rida skede, rida Staffans-skede, rida kamp.
Var brukligt vid jula-gillen, bröllop och gästabud,
och förekom i hela vårt land såsom allmän folksed
på annan dag jul.

att leka båll, slå båll, kasta snö-balder. Var en
i norden högeligen älskad lek och erinrar, genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>