- Project Runeberg -  Wärend och wirdarne : ett försök i svensk ethnologi / Andra delen /
xxi

(1863-1868) [MARC] Author: Gunnar Olof Hyltén-Cavallius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och Anmärkningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hampan sade: »vore det inte för skam skull, så lupe jag
upp under hästa-foten, när de harflägga mig.» Derföre gror
hampan så tidigt efter sådden.

Om hösten fällde björken sina löf. Då sade granen:

»hvarföre släppte du af din skrud?»


Björken svarade:

»jo, det gjorde jag gerna.
Du står alltid i din lummkomma (!)
Men till våren, stiger jag upp, som en kransader brud.»


Samma eller liknande sägner förekomma äfven i andra
svenska landskap. Vi anföra exempelvis:

Bergen och Stenarne voro ifrån början mjuka. Så skulle Adam
hugga och tog en stor sten till hugge-kubb. Då sade Eva: »hugg
du inte sönder yxan i sten!» Sedan blef stenen hård. (Ångerml.).

När träd och örter kunde tala, sade rågen:

»sota mig,
så rotar jag mig sjelf!»


Derföre vexer rågen ännu bäst på svedjeland. (Ångermanl.).

Ärtorna sade:

»bädda väl åt mig!
Desto bättre ligger jag.» (Ångermani.).


Hugg-kubben talade och sade, att »han ville stå i köket
på jul-afton.» (Jemtl.).

Äfven förtäljer man i öfra Sverige om mythiska blommor.
Den berömdaste ibland dessa är ormbunka-blomman, som enligt
allmän folktro i Södermanland blommar vid sjelfva sol-hvarfvet,
när solen vänder sig på midsommars-natten. Den som
då går för att hemta henne, mötes på vägen af hiskeliga ormar
och drakar, som försöka att skrämma bort honom. Sjelfva
blomman ser ut som en ögonsten, men lyser som ett ljus eller som en
liten klar brinnande stjerna. Den som har ormbunka-blomman, får
lycka till allting och kan dertill göra sig osynlig. En dräng,
som på midsommars-natten gick öfver gärdet, fick oförvarandes en
ormbunka-blomma i sin sko. När han sedan kom fram och
talade till folket, kunde ingen se honom, ända tills han klädde af sig;
då ormbunka-blomman trillade ut ur skon.

§ 82. Ibland heliga örter må serskildt ihågkommas liljorna,
påska-liljan, pingst-liljan och lilje-konvaljen, hvilka i medeltidens
symbolik voro helgade åt Jungfru Maria. Ännu är i Wärend
allmän folksed, att vid pingst och midsommar smycka kyrkans
ljuskronor med lilje-konvaljer, som sättas i piporna såsom ljus.

Ibland midsommars-blomster får icke förgätas den välluktande
Kar-örten (Spiræa), som icke må saknas i Midsommars-qvasten.

Till träd, som af ålder hållits för heliga, hörde
Hafventorns-busken (Hagtom) och Rönnen. Hagtorn må derföre icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:09:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gohcwow/2/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free