Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hetsåtgärder i allmänhet, med den påföljd att ordföranden afsade
sig befattningen och Pappa blef vald i stället.
Hur Pappa lyckades med sina åtgärder mot koleran vet jag
ej. Koleran var denna tid en svårskött fråga, som träffade landet
ganska oförberedt och många läkare stodo handfallna. I Gefle
förestods koleravården af provincialläkare B. Jag har hört berättas,
hur han någon gång stod utanför fönstret och kände en
sjuk på pulsen med käppen och jag vet, att Pappa hade hårda duster
med honom för hans sätt att sköta de sjuka. Nu berättar Carl
Sebardt följande episod, som han hört af sin svärfar, professor
Edward Clas on i Uppsala. Denne skickades som ung läkare under
denna epidemi till Gefle, för att bistå vid kolerasjukvården.
Doktor B. kom in i sjuksalen med ett par unga assistenter, ställde
sig midt i rummet och pekade med käppen åt olika håll och
sade: "den är död, och den är död och den är död - bär ut
dem!" Straxt efter kom doktor Edward Clason in och blef helt
öfverraskad, ty han hade nyss undersökt en af de utpekade "döde"
och funnit honom vid lif. Han tillkallade Pappa och begärde
få undersöka de förmente döda - där låg den af honom undersökte
a/svimmad. Professor Clas on sade, att han sedan alltid
hade ett godt samarbete med Pappa
.
Men Pappa hade i flera afseenden nu fått ett vidgadt fält för
sin alltid stora verksamhetslust. Han var bl. a. med i den första
styrelsen för Strömsbro bomullsspinneri, hvars anläggande påbörjades
1849, och i startandet af Gefle-Dala Järnväg (en bland de
första järnvägarne i Sverige), hvars första styrelse han också tillhörde;
järnvägen bygdes 1855-1859.
Under denna tid ordnades också Stadsträdgården i Gefle till
promenadplats; den var förut äng och beteshage, delvis tillhörande
prostbostället, samt lertag.
Dessa år voro säkert mycket kräfvande arbetsår. D. E. &
C:o var en stor handelsfirma med stor rederirörelse. Handeln
med stångjärn var liflig, och så inköptes 1855 Högbo Bruk med
Edskens masugn. Våren 1856 flyttade vi till Högbo första gången
för att sedan där tillbringa somrarne. Men om denna tid kräfde
mycket af Pappas arbete, så var det ej mindre sträfsamt för
Mamma med de 6 bråkiga barnen och det stora hushållet, ty
främmande hade hon som oftast att mottaga. Denna sommar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
