Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förra afd. Landet - 3. Staden Visby — Öfriga märkliga platser på Gotland — Strödda uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Roma kloster. 63
det nit, hvarmed Gotlands folk omfattade Kristi lära, och som så
tydligt uppenbara sig i våra herrliga gamla tempel, genom hvilkas
uppförande och bekostande de fromme trodde sig förvärfva evig
salighet, försedde ock de fromma munkarne med många och rika
jordagods, så att klostret blef mycket förmöget och hade besittningar
äfven utom Gotland i Liffland och på Öland, förmodligen gåfvor af
förnäma pilgrimer, som uppehållit sig på Gotland samt i klostret
njutit omvårdnad och gästfrihet. Ståtliga klosterbyggnader reste sig
och en härlig klosterkyrka, efter hvilken ruiner ännu finnas, som
äro bland de vackraste klosterruiner någonstädes kan anträffas.
Genom reformationen upphäfdes klostret och dess vidsträckta bördiga
egor, närmare 7 fulla hemman, blefvo kronogods och förvandlades
till en kungsgård, kallad Roma klosters kungsgård. Denna
kungsgård har alltid varit upplåten åt landshöfdingarne, som fordom sjelfve
brukade den och stundom bodde der om sommartiden. Allmogen
och isynnerhet alla gårdar, som lågo inom en mil derifrån, måste
utgöra dagsverken på kungsgården. De höge och förnäme
innehafvarne af kungsgården behandlade det sköna klostret såsom
sannskyldige vandaler och redan på 1630-talet begagnades det till
ladugårdsbyggnad och fähus. Strelow, som vid den tiden skref sin
«Guthilandiske Cronica», säger: «Klostret hafver wäret en skön Kirche
oc en Kostelig Bygning, som er öde, huor nu er en Lade oc Stoide».
Landshöfding Grönhagen, som lefde ett århundrade sednare och lät
uppföra de nuvarande åbyggnaderna på kungsgården, använde till
dessa byggnader de gamla klostermurarne samt lät nedbryta
hvalfven och öfra delen af klosterkyrkan, förut begagnad till foderhus,
och inrättade den i stället till fähus, så att blott 9 à 10 alnar af
kyrkans murar qvarstå, men dessa lemningar äro af slipad marmor
och se ut som de vore svarfvade eller polerade. Också kallar den
store naturforskaren Linné i sin gotländska resa detta för det
präktigaste fähus i Sverige.
I samma trakt af landet (dess mellersta del) ligga de vackra,
välbyggda herrgårdarne Stafva och Munkebos i Barlingbo samt
Rosendal. [1]) och Hallfreda i Follingbo. Välbyggda bondgårdar finnas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
