Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 15. Ulfstands styrelsetid. — Klagomålen öfver hans förtryck och sjelfrådighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
222 Gotländingarnes klagoskrift öfver Ulfstands styrelse.
Guds tjenst och fattigt folk till hjelp och bistånd och hafver varit
utaf ålders tid uti landsens «behegningh» (hägn), intill nu några år
sedan att e. n:s herr fader, högboren furste, Gud hans själ nåde,
förlänte det mäster David [1], och sedan han det annammade hafver der
varit så godt som ingen gudstjenst och ej heller hafver der varit en
fattig menniska sedan han det fick. Skall det blifva uti den
förläning, då blifver det ett öde kloster, förthy mäster David hafver satt
der en fogde in, han hafver all redo gjort klostret skada för mera
än till tu eller try hundrade mark, både på skog och byggning. Ty
är det allas vår ödmjuka bön till e. n:s högbördighet att e. n. ville
värdes till att beskicka det under landsens hägn igen, så att det
måtte blifva vid bestånd, förthy der är ingen ränta dertill utan
(endast) Guds allmosa (gåfva för Guds skull) och nu der ingen
redlighet sker, gifs der så godt som intet till utaf landet och ej heller
hafver fattigt folk der någon tillflykt.
«Käraste n. h. och högborne furste! Att detta förutnämnde är
allas vår ödmjuka bön till eders konungsliga nåde hafva vi alla
sättingsdomare hängt våra insegel med vårt lands insegle nedan för
detta vårt öppna bref, som gifvet och skrifvet är på e. n:s land
Gulland Måndagen näst före S:t Urbans dag år efter Guds börd MD,
på det fjortonde» (1514 den 22 Maj).
Under dokumentet hafva hängt 7 sigill (landets och de 6
sättingsdomrarnes), af hvilka 4 äro i behåll.
Dessa nu anförda tvänne handlingar visa nogsamt huru Jöns
Holgersson Ulfstand förtryckt Gotlands allmoge, så att han föga brytt
sig om rättvisa. Hans fogdar, knektar och andra hejdukar hafva
säkerligen varit af samma ull som han sjelf och funnit ett särdeles
nöje uti att, till sin egen båtnad, pressa och skafva bonden så mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
