Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sednare afd. Folket - 19. Reformations-tidehvarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristofer Walkendorff länsherre. Gotland får superintendent 1572. 279
krossade skeppen. Några få fartyg lyckades kapa sina kablar, hålla
ut till sjös och rädda sig från förderfvet, de öfriga sönderslogos.
Mellan 7 och 8,000 menniskor omkommo, bland dem lübske
amiralen och borgmästaren Bartolomeus Thinappel. [1] Bland de skepp,
som förgingos, voro tre lübska. Vid fredsslutet i Stettin 1570 den
13 September måste Sverige afstå från sina gamla anspråk på
Gotland och erkänna Danmarks rätt till samma land. Bilde for ifrån
Gotland den 5 September 1571, sedan han blifvit aflöst i sitt
embete såsom öns styresman af, den 2 September s. å., hit anlända
Kristofer Walkendorff, som innehade Gotland i 5 år, 1571—
76. Walkendorff lär varit en from och rättrådig herre, som
mycket främjat landets bästa både under det han var länsherre här
som ock sedermera såsom riksråd. Som Gotland nu var afträdt
till Danmark och detta rike alltså kunde anse sig få framdeles
vara i orubbad besittning af samma land, så ansågs nödigt att
ordna dess stiftsstyrelse. Konung Fredrik 2, som 1559
efterträdt sin samma år aflidne fader Kristian 3, skref 1571 eller 72
till sin länshöfding på Gotland att han skulle utse och till
Köpenhamn öfversända en af prostarne på landet, hvilken honom
dertill tjenligast syntes, att blifva vigd och förordnad till
superintendent öfver Gotland; men Walkendorff, som var en samvetsgrann
och from man, ville icke på eget ansvar taga ett så vigtigt steg,
utan sammankallade öns presterskap för att välja hvem de ansågo
dertill tjenligast och skickligast, och då valdes herr Mauritz
Kristensson Glad (Lætus), som 1572 öfversändes till Köpenhamn och blef
invigd och förordnad till förste superintendent öfver Gotland, som
nu, 1572, blef allraförst ett eget stift. Under den långa tid
presterskapet varit utan någon annan förman än tredingsprostarne, hade
presterne blifvit ganska sjelfrådige och mycket oskick inrotat sig
bland dem, så att både den förste superintendenten mag. Mauritz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
