Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
INFANTINNAN.
Om jag mot dig liar felat,
Förlåt mig det, min far !
KUNGEN.
Förmätna !
INFANTINNAN.
Ack, väl, jag vet, att aldrig jag skall äga
Den man, jag gaf min hela själ !
Jag ville endast säga,
Förrn härifrån jag drog, åt honom initt farväl !
(Tar Jacintas hand.)
Se här, hvem Euyz’ hjerta vann,
Och honom älskar varmt tillbaka !
I sorg försänkt jag henne fann:
Skall hon, som jag, all lifvets fröjd försaka?
MATEO (som införes af vakt
knäfaller för kungen).
Min konung, låt beveka er !
Att hofvets glans få skåda,
Don Euyz lät oss följa båda
Förklädda till ert slott:
Det är vårt enda brott!
JACINTA.
Euyz benåda blott !
kungen (afsides).
Hvad sällsam makt i denna stämma,
Som så förmår min vrede hännna.
Och gör mig maktlös sjelf till sist...
Det trolldom bor deri, förvisst!
(Man hör ljudet af skott utanför.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
